Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skett, måste emellertid Gylfaginning följdriktigt antaga, att
hedningarnes underjord var i hela sin utsträckning ett eländets
och kvalens rike, ett slags motbild till kyrkans hälvete. Denna
slutsats drages ock med obesvärad konsequens, och Yggdrasels
tredje rot, som i mythen gick ned till brunnen Hvergelmer
och rimthursarnes underjordiska rike, Nifelhel, Nifelheim,
utbredes nu öfver hela underjorden, emedan denna anses
identisk med Nifelheim och de därunder belägna strafforterna.
Denna konsequens medför i sin ordning en annan.
Underjordens och särskildt dess ena lycksalighetsrikes herrskarinna
var i mythen, såsom nedanför skall bevisas, ödes- och
dödsdisen Urd, äfven kallad Hel, när man benämde henne efter
landet, hvaröfver hon herrskade. I lokal mening kunde namnet
Hel nyttjas dels om hela underjorden, hvilket skedde mindre
ofta, dels om Urds och Mimers lycksalighetsriken, hvilket
var mer vanligt, och Hel betydde då motsatsen till Nifelhel,
som var eländets och plågornas hem. Bevis härför skola
nedanför lämnas. Men sedan mythens underjord förvandlats
till ett slags hälvete, måste, också namnet Hel både i dess
lokala och personliga mening undergå en motsvarande
förvandling, och sedan Urd (den verkliga Hel) förflyttats till
himmelen, fans intet hinder för Gylfaginning att i hennes ställe
sätta som underjordsdrottning Lokes i Nifelhel nedkastade
dotter och gifva henne namnet Hel och väldet öfver hela
underjorden.
Denna procedur fullföljes också af Gylfaginning utan
betänklighet. Här borde dock en viss tvekan varit på sin
plats. Enligt mythen kommer nämligen den rene och fromme
asaguden Balder till Hel, det vill säga till underjorden och
ett af dess lycksalighetsriken. Men efter den förvandling,
som underjorden i Gylfaginnings system genomgått, måste
Balders nedstigande till Hel betyda ett nedstigande till och
förblifvande i eländets och kvalens värld och ett undersåtligt
förhållande till Lokedottern. Detta borde ingifvit Gylfaginning
betänkligheter; men dess författare har äfven här modet att
vara sina premisser trogen och låter saken ha sin gång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
