Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»hunerna» tillämna, och Frotho sättes derigenom i stånd att
afslå deras angrepp.[1]
Då Oden af omtanke för människoslägtets och gudarnes
gemensamma bästa gör vanerna, som fördrifvit honom, denna
tjänst, och då desse äro i största behof af asafaderns och
hans väldige söners bistånd i kampen mot jotunvärlden, så
har man därmed förklaringen på den timade försoningen
mellan asar och vaner. Denna påkallades ju äfven af de mellan
asar och vaner knutna frändebanden. De förres främste kämpe
Thor var ju styffader till vanernas ypperste stridsman Ull
(pr. edd. I, 252). Minnet af en vänlig uppgörelse mellan
Thor och Ull kvarstår i en omskrifning, hvarmed Thor
betecknas i Thorsdrapa: gulli Ullar, »han som med
intalande ord gör Ull vänligt stämd». Oden inbjudes att med
familjefaderns och herrskarens företrädesrättigheter återintaga
sitt högsäte i Asgard (Saxo, Hist. 44); men den tvistefråga,
som föranledde brytningen mellan honom och vanerna, har
på samma gång tydligen blifvit afgjord till vanernas förmån.
De åtaga sig icke gemensamt ansvar för dråpet på
Gullveig-Angerboda; denna är förvisad till Järnskogen, men förblifver
oantastad där intill Ragnarök, och när världsförstörelsen är
i annalkande, skall Njord lämna de med själfförvållad
undergång hotade asarne och återvända till »visa vaner» (i aldar
rauc hann mvn aptr coma heim meþ visom vaunom,
Vafthr. 39).
»Hunkriget» har gifvit svaret på en fråga, som det låg
nära till hands, att de på mythen troende skulle göra sig,
den fråga nämligen, huru det kom sig, att Midgard i historiska
tider icke är utsatt för sådana angrepp af Jotunheins
innebyggare, som timade i urtiden och då hotade själfva Asgard
med undergång. »Hunkriget» har i mythen karakteriserats
just af den oerhörda manspillan fienderna ledo. Detta
framgår af Saxo. Hafvet var, säger han, så uppfyldt af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
