Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slukade hjärtat återutvecklade det feminina hos honom (Loki
lindi af brendu hjarta); det befruktade honom med de onda
uppsåt det burit inom sig, Loke vardt hafvande af den onda
kvinnan (kviðugr af konu illri) och födde barn, från hvilka
de troll (flagð), som finnas på jorden, äro komna. Främst
bland barnen omtalas den ulf, som företrädesvis kallas Fenrir
och i Ragnarök skall varda asafaderns bane. På tilldragelsen
hänvisar Njords ord om Loke i Lokasenna str. 33: ass ragr
er hefir bom of borit. Det halfbrännda hjärtats egarinna,
som är ulfvens moder eller snarare fader, kallas Angerboda
(ól ulf Loki við Angrboðu). N. M. Petersen och andre
mythologer ha riktigt insett, att hon är densamma som »den
gamla», hvilken i den historiska tiden och intill Ragnarök
dväljes i Järnskogen och »der fostrar Fenrers fränder»
(Völusp. 39), hennes egen afkomma, som mot denna tidsålders slut
skall från Järnskogen bryta in i Midgard och rödfärga dess
herrskareborgar med blod (Völusp. 30).
Det att Angerboda nu lefver i Järnskogen, ehuru det vid
ett tillfälle dessförinnan ej återstod mer af henne än det
halfbrännda hjärtat, bevisar, att försöket att genom elden
tillintetgöra henne misslyckades och att hon efter förbränningen
återuppstått i lekamlig tillvaro samt blifvit varulfvars upphof och
fostrarinna. Mythen om Angerboda är således densamma som
mythen om Gullveig-Heid i de två egendomliga punkterna:
misslyckad förbränning af en ond qvinna,
dennas pånyttfödelse efter förbränningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
