Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot folksägnen, från hvilken krönikan utgått, åtnöjt sig,
likasom de öfriga germaniska vandringssagorna, med den mer
sväfvande föreställningen, att det var från det i hafvet
ofvanför Tyskland belägna landet, som schwitzarne kommo, för att
slutligen fästa bo i sina Alpdalar. I samma trakter af Schweiz
har folksägnen bevarat minnet af en bragd, hvilken tillhör
den germaniska mythologien och der utföres af den store
bågskytten Ibor (se n:o 108), och enär denne återuppdyker
i den longobardiska traditionen som utvandrarehöfding,
ligger den möjlighet nära, att han ursprungligen ej häller var
främmande för den alamanniska vandringssagan.
19.
GERMANISKA UTVANDRINGSSAGAN HOS TACITUS.
De vandringssagor jag nu genomgått äro på germaniska
fastlandet de enda som bevarat sig till vår tid. De hafva
härflutit ur olika stammars sagominnen; de omfatta östgother,
västgother, longobarder, gepider, burgunder, heruler, franker,
saksare, schwabare och alamanner; och vill man dertill lägga
vittnesbördet af Hrabanus Maurus, så skulle de i sjelfva
verket omfatta alla tyska folk. Samtliga vittnesbörden äro
enhälliga i den föreställning, att i Norden var det germaniska
urlandet. Till dessa intyg bör slutligen läggas ett det älsta af
alla: vittnesbördet af Tacitus’ källor från tiden omkring Kristi
födelse och första århundradet af vår tideräkning.
De uppgifter, som Tacitus i sin mästerliga afhandling
samlat om Germaniens olika folkstammar och desses religion,
sagor, lagar, seder och skaplynne, äro hemtade från män,
som i sjelfva Germanien sett och hört hvad de sedan
meddelade. Derom vittnar hvarje sida i afhandlingen, likasom
om god iakttagelseförmåga, sanningskärlek och en betydande
sakkunskap. Sagesmannen eller sagesmännens kunskap
sträcker sig äfven till germanernas myther och hjältesånger. De
senare äro riktigt kännetecknade som det slags vederlag ett
begåfvadt, men i ursprungligare förhållanden lefvande folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0094.html
