Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14.
RESULTAT AF FÖREGÅENDE UNDERSÖKNING.
Jag afslufar härmed min granskning af sagorna om
germanernas trojanska börd, och om Oden och hans Asia-mäns
invandring till Saksland, Danmark och Skandinaviska halfön.
Jag har visat ur hvilket frö dessa sagor uppstått, i hvilken
jordmån det var som fröet kunde utveckla sin groddkraft,
och huru det efter hand växte upp till hvad vi finna dessa
sagor vara i Heimskringla och prosaiska eddan. Jag bar visat,
att de icke tillhöra den germaniska hedendomen, utan
tillkommit med ett slags naturnödvändighet under kristen tid
bland kristnade germaniska slägten, och allt igenom äro
verk af medeltidens latinlärde. Antagandet, att de skulle dolt
inom sig ett hos själfva de germaniska folkstammarne genom
århundraden bevaradt minne af en urgammal utvandring från
Asien, är allt för lättroget och vederlägges fullständigt af
de verkliga vandringssagor af germanisk börd, som lyckats
rädda sig ur förgätenheten och för hvilka jag nedanför
skall redogöra. Enligt min mening hafva dessa gamla och
äkta germaniska vandringssagor i rent historiskt afseende föga
större rätt än den kristna tidens fabel om Odens uttåg från
Asien att få anses innesluta en kärna af verklighet. Detta
måste i hvarje enskildt fall underkastas pröfning. Men det
hvarom de vittna är, huru fullkomligt främmande för de
hedniske germanerna föreställningen om en invandring från Troja
eller Asien varit, och de hafva dessutom ett stort intresse
genom sitt sammanhang med hvad mythen berättat om
mänsklighetens eller åtminstone den germaniska mänsklighetens
älsta boningsplatser, öden och utbredning.
Det borde gälla som regel, att man med yttersta
varsamhet behandlade alla de gamla vandringssagorna, från hvilka
folk de än må härstamma. Stora sträckor af jordens yta
kunna hafva intagits af olika folkslag icke genom plötslig
mass-invandring, utan genom en under århundraden fortsatt,
af inga särdeles märkliga, till minnet talande händelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0077.html
