Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saxo afslutade de nio första böckerna af sitt verk, hvilka
grunda sig på då ännu fortlefvande sånger och sägner af
inhemskt och hedniskt ursprung. Saxo skrifver så som om han
vore obekant med den isländska åsigten om en asiatisk
invandring till Norden, och han vill ej häller veta något af att Oden
skulle herrskat som konung eller höfding någonstädes i
Skandinavien. Detta är dess mer märkligt som han i öfrigt står på
alldeles samma ståndpunkt som isländingarne och
medeltidens krönikeskrifvare i allmänhet med afseende på tron, att
de hedniska mytherna vore historiska minnen och de
hedniske gudarne historiska personligheter, förgudade menniskor,
och märkligheten häraf ökas, då man betänker, att han i de
hedniska sånger och sägner, hvilka han lade till grund för
sin fornhistoria, allt som oftast påträffade Odens namn och
fördenskull icke kunde undgå att låta honom uppträda i de
danska häfderna som en där ingripande personlighet. Oden
är hos Saxo, likasom hos isländingarne, en jordisk konung
och på samma gång en oförlikneligt stor trollkarl. Saxo och
isländingarne öfverensstämma äfven däri, att hans hemland
var beläget österut; skillnaden i denna punkt är endast den,
att medan den isländska hypothesen låter honom herrska i
Asgard, förlägger Saxo hans residens till Byzans vid
Bosporen, således ej långt från det gamla Troja, der hans förfäder
enligt prosaiska eddan skulle hafva bott. Från Byzans spred
sig enligt Saxo ryktet om hans konster och om de
underverk han gjorde ända upp till den europeiska Norden; på
grund af dessa underverk vardt han af folken dyrkad som
en gud, och för att betyga honom sin vördnad, sände
Nordens konungar en gång till Byzans en gyllene bildstod, åt
hvilken Oden med trollkonster gaf talförmåga. Det är mythen
om Mimers hufvud, som Saxo i denna form förtäljer. Dock
kände honom Nordens konungar icke allenast genom ryktet,
utan ock genom personlig bekantskap. Han gjorde besök i
Upsala, en ort, som »behagade honom mycket». Att Oden
under en längre tid varit fjärran från sin hufvudstad förtäljer
Saxo, likasom Heimskringla, och när man granskar hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
