Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ströftåg öfver västra Irans högland till södra kusten af
Kaspiska hafvet. Bekanta och benämda äro dessa stora rofdjur
äfven hos asiatiska folk, som bo norr om deras
utbredningsområden. Hade nu forn-arierna bott i näjder hemsökta af
dessa djur, eller om de varit deras grannar, skulle de
säkerligen också haft namn för dem; men man finner att de ariske
inderna beteckna lejonet med ett ord, som ej är bildadt ur
en arisk rot, och att de ariske grekerna lånat ordet lejon
(λῖς, λέων) från ett semitiskt språk. (Härom äro dock
meningarna delade.) Än mer: de ariska språken ha lånat det ord,
hvarmed de beteckna Asiens förnämsta lastdjur, kamelen,
hvars hemland är Baktrien eller just den del af Centralasien,
i hvars omedelbara grannskap man velat försätta ariska
språkets vagga. Benfey förmodar, att Forn-arien har legat i Europa
norr om Svarta Hafvet mellan Donaus utlopp å ena sidan
och Kaspiska Hafvet å andra.
Sedan detta inlägg i frågan gifvits, hafva allt flere
försvarare af den europeiska hypothesen uppträdt, såsom
Geiger, Cuno, Friedr. Müller, Spiegel, Pösche samt nyligen
Schrader och Penka. Schraders arbete »Sprachvergleichung und
Urgeschichte» meddelar såväl en förträfflig öfversigt af
frågans utveckling, som äfven egna bidrag till hennes lösning
och en med kritisk varsamhet gifven dom öfver hennes
nuvarande ståndpunkt. Äfven i Frankrike har den europeiska
hypothesen fått talrike anhängare. Geiger fann sannolikt,
att ariernas urhem var beläget än längre i väster än Benfey
och andre antagit; hans på växtgeografiska skäl stödda
hypothes förlägger Fornarien till Tyskland. Den försigtige
Schrader, som ogärna inlåter sig på gissningar, anser frågan
oafgjord, men väger de å ömse sidor anförda skälen och
kommer till den slutsats, att de, som tala för de ariska folkens
europeiska ursprung, äro de starkare, ehuru de icke äro
afgörande. Sjelf har Schrader genom linguistisk-historiska
jämförelser kommit till den åsigt, att arierna, då de ännu
utgjorde ett enda folk, befunno sig i stenålderns kultur och
ännu icke kände metallerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
