Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Några grader under nollpunkten. Undersökning af öns sydöstra, sumpiga del. Top stöter på slägtingar. Utsigt öfver hafvet. Samtal om Stilla hafvets framtid. Infusoriernas oupphörliga arbete. Hvad det skall blifva af vår jord. Jagten. Brandgås-träsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det skulle vara nyttigt att taga vissa försigtighetsmått
mot möjliga besök af dessa fyrfotade plundrare —
en sak, hvaremot ingen gjorde någon invändning.
Efter att hafva gått omkring Vrak-udden, kommo
nybyggarna till en lång kust, som badades af öppna
hafvet. Klockan var nu 8 på morgonen. Himlen var
mycket klar, såsom det inträffar vid långvarig stark köld,
men upphettade af vandringen, kände icke Cyrus Smith
och hans kamrater synnerligt af den bitande kölden.
Dessutom blåste det icke, en omständighet, som gör
starka temperaturfall oändligt lättare att uthärda.
Strålande, men utan någon värmande kraft, uppsteg solen
nu ur oceanen, och dess ofantliga skifva sväfvade öfver
horisonten. Hafvet låg lugnt såsom en spegel och blått
såsom vattnet i en Medelhafs-vik, då himlen är klar.
Böjd till formen af en jatagan, aftecknade sig Klo-udden
tydligt på fyra mils afstånd i sydost. Till venster
begränsades träsket af en liten udde, hvilken glänste
såsom eld i solskenet. Säkert är, att de af de ostliga
vindarna piskade skeppen ej kunna finna någon fristad i
denna del af Unions-bugten, som ingenting, ej ens en
sandbank, skyddade mot öppna hafvets raseri. Af det
lugna vattnet, hvars yta icke grumlades af något
uppskjutande grund, af dess färg, som öfverallt var
densamma och icke fläckades af någon i gult dragande
skiftning, och slutligen af frånvaron af hvarje ref fann man,
att denna kust var tvärbrant, och att oceanen der dolde
djupa afgrunder. I vester syntes, på ett afstånd af fyra
mil, de första trädraderna i Den fjerran vesterns skog.
Man skulle kunnat tro sig vara på den ödsliga stranden
af någon isbetäckt ö i de antarktiska regionerna. Här
gjorde nybyggarna halt för att äta frukost. En eld
upptändes af ris och torr hafstång, och Nab framsatte
frukosten, som bestod af kallt kött, hvartill kommo några
koppar Oswego-te.
Under måltiden såg man sig omkring. Denna del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
