Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSAMLING. 119
> Och I, gamle barn, som nu sjelfva äro fäder och
mödrar, erinren eder, huru I längtaden efter barn-
festen vid jul, och huru glada I voren, när den
ändtligen kom!
Vår kyrka, vår konfirmation! ’ Hvilka ord för
vår ungdom! Minnes du, huru flitigt din pastor
arbetade med dig under den tiden? Minnes du,
huru rörd och mjuk du var på din stora högtids-
dag? O dessa hvitklädda skaror, denna högtids-
ungdom! Ja, många minnas det väl och tacka
Gud för den tiden och för den nåd, som sedan
dess varit dem beskärd. Konfirmationen är en
af vår tids skönaste inrättningar, ett minne, ett
art, som vi ej få bortbyta, derför att en och aån-
nan höjer sin röst deremot.
O, huru god den käre Guden sedan dess varit
mot oss i sitt tempel, i vår kyrka! Vi hafva kom-
mit dit, kalla och tröga, och han har värmt oss
med sitt evangelium; vi hafva kommit, fulla af
bekymmer, och han har tagit bördan bort; vi
hafva kommit med krossade hjertan och sjunket
mod, och han har helat oss, låtit oss smaka sin
härlighet vid nattvardsbordet. Eller kanske vi
kommit med glömska af och förakt för hans god-
het, och hans kallelse har gått ut till det förvil-
lade barnet. Vi hafva kommit för att nöta bort
en stund af en annars tråkig dag, och han har
mött oss med sin ande och sin kraft och tagit
bort stenhjertat och gifvit oss ett nytt hjerta och
ett nytt sinne. O, huru skön är icke söndagen
och kyrkan!
De förförare, A
som vilja leda oss bort från Gud och vår försam-
ling, äro många. En heter andlig lätja. Vi äro
för lätjefulla, för att flitigt begagna Guds ord och
gå i kyrkan? Hör på tåligt nu. När läste du i
dintbibellsenast) unge vän; Hvar ar han?) Flar
du glömt denne gamle, trogne vän, som försam-
lingen sände med dig ut i verlden på din konfir-
mationsdag? Hvilka kyrkliga tidningar läser du?
Var nu uppriktig. Kanske du hvarken läser bi-
beln eller någon annan andlig lektyr. Då är det
i sanning icke underligt att du
sällan är i kyrkan.
Ack, käre broder, gör helt om, och gör det i tid.
Härtill kommer nu, att dålig och förderflig läs-
ning kommer i stället. Hvem kan i våra dagar
lefva utan att läsa? Hvem kan lefva utan att
till och med läsa tidningar? Tiden är nu en gång
sådan, och vi kunna icke göra om den, äfven om
vi vore dåraktiga nog att vilja det. Gud regerar
tiden och äfven vår tid. ’Läsa måste vi, och det
utan någon lag som påbjuder det. Men hvad
läsa vi? Svaret är brokigt. Många, många fin-
na sitt nöje i de haltlösaste och farligaste roma-
ner, — läsning så fattig, så usel, att drafven,
hvarmed svinen föddes, var ädla godbitar mot
sådant skräp. Så förgiftas sinnet, att man slut-
ligen intet annat tål eller vill hafva, och då blir
man borta från kyrkan utan mycken ansträng-
ning.
Akta dig för den der mannen, unge vän. Ser
du icke på ansigtsfärgen, på blicken, att han icke
passar som kamrat för dig? Akta dig för honom,
liksom man är rädd för en huggorm. Var stark
nog att saga nej, ett tusenfaldigt nej, när han
bjuder dig sitt sällskap. Var rädd för honom,
fly honom. Sedan man en gång råkat i ett då-
ligt sällskap, då är det icke så lätt att komma
demftrån, och så bar det.at. utför, till(desstatt en
sådan ung mans jordiska historia slutar med en
förtidig graf. Gud är ej ansvarig för sådant
elände, men vi menniskor äro det ofta genom
orätta lagar, köld och liknöjdhet, hvarigenom en
ung persons välfärd sättes på spel.
Gud vill gitva oss
så oändligt mycket godt i sin kyrka och försam-
ling. När vi behöfva undervisning, så vill han
gifva oss det. En annan gång behöfva vi var-
ning och förmaning, då få vi det. I dag behöfva
vi tröst, och då hugsvalar oss Gud, såsom eu mo-
der hugsvalar sitt barn. Ja, hela fullkomligheten
af sin salighet vill han skänka oss 1 och genom sin
församling. Unge vänner, byten ej bort denna
salighet mot verldens synd och skam, mot kro-
gens målade fönster, danssalens ljusa portar eller
logens halfmånsdunkel. Gud i himmelen vet,
hvad ett sådant byte betyder. Gören eder icke
sjelfva olyckliga. Läsen eder bibel, kommen
med till kyrkan, deltagen i gudstjensten, sjungen
med af hjertans lust. O, huru vi glädjas öfver
edra klara, kraftiga röster. Varen med, der Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
