Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 4. Från Lenas mynning till Pitlekaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbringa sommarn i hafvet norr om Berings sund, vid ett
par tillfällen lemnat dessa farvatten först omkring den 20
oktober. Vi hade således ännu en hel månad till den tiden.
Den 18 september kunde vi ändtligen lemna Nordkap.
Hädanefter gick vår färd mer än vanligt sakta framåt.
Emedan nätterna nu blifvit ganska långa, voro vi tvungna att
tillbringa den mörkare delen af dygnet förtöjda vid någon
större grundis, der vi kunde ligga trygga under nattens lopp.
Till den ovanligt täta isen sällade sig nu också ytterligt
envisa täta dimmor. Vega ångade emellertid vidare mot öster
mellan grundisar och drifisflak af alla möjliga storlekar och
stundom rätt pittoreska former.
För att tillryggalägga vägen från Nordkap till kap Onman,
som bildar Koljutschinvikens vestra udde, en sträcka af 160
nautiska mil, fordrades ej mindre än åtta dygn. Det var
pinsamt att se, huru de sista milen af en så lång väg, som
till allra största delen tillryggalagts utan synnerlig
ansträngning och med så mycken framgång, nu skulle bli så sega och
kräfva en idelig uppmärksamhet och försigtighet från den
be-fälhafvande officerens sida. Men det hade väl också varit
förmätet att tänka, att hela resan från Atlanten till Berings
sund skulle aflöpa utan några betydligare ansträngningar och
besvärligheter.
När vi dublerat kap Onman, låg Koljutschinvikens is
betydligt spridd framför oss. Vi gjorde god fart framåt och
behöfde sällan taga någr# omvägar. Der fans ej heller någon,
som icke skulle hafva hållit hundra mot ett på, att alla
svårigheter nu voro öfvervunna, och att vi om kanske ett
dygn eller senast två skulle befinna oss söder om Berings
sund. Så förvissade voro vi då om den skyndsamma
framkomsten till slutpunkten för nodostpassagen. Men de arktiska
farvattnens nycker äro ibland oberäkneliga; det är en sorglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
