Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belägen. Ar 1610 trodde lian sig hafva uppnått sitt mål, den
nordvest-ra genomfarten, och trängde genom Hudsonsundet in i Hudsonsviken,
som han ansåg för ett öppet haf och dermed uppgiften löst. Här tvungo
honom matroserna att vända om, och sedan de infrusit och öfvervintrat
derstädes, återvände de 1611 utan honom.
Wilhelm Baffin for 1615 genom Hudsonssund. För att bättre
åskådliggöra alla dessa resor bifoga vi här ännu en gång vår lilla karta, på
hvilken hufvudpunkterna äro augifna. 1616 kom samme sjöfarare ända
till Batfinsviken och var den förste, som anmärkte magnetnålens der
inträffande utomordentligt stora missvisning. Han befann sig i närheten af
den magnetiska polen; alltså kunde naturligtvis magnetnålen endast visa
åt denna pol, men icke åt nordpolen. Han upptäckte äfven Lancasters
sund, som då var spärradt af is, men nu utgör hufvudinloppet till den
underbara labyrint, som är belägen ofvanom Amerika emellan Grönland
och Mackenziefioden och, måhända sträckande sig ända till polen, ännu
icke är till hälften bekant.
Anda in i dessa trakter trängde är 1659 äfven dansken Jens Munk,
hvilken till och med öfvervintrade derstädes; senare uppnådde
engelsmannen Fox en kanal, som ännu i dag bär namn efter honom.
Under samma århundrade gjordes äfven åtskilliga resor åt öster, för
att ofvanom Asien fullfölja samma mål; men mycket hastigare blef
tanken på den nordostliga, än på den nordvestliga genomfarten öfvergifven.
Att man föredragit den nordvestliga riktningen, torde i öfrigt
förnämligast böra tillskrifvas Hudsonbay-sällskapet, som stiftades år 1669, och
derefter dref en oaflåtlig handel med pelsskinn, samt af sådan orsak år
efter år utsände fartyg, som alla medförde mer eller mindre
upplysningar rörande den efterlängtade genomfarten.
Äfven i 18:de århundradet försökte man flera gånger att forcera
vägen ofvan Amerika: till och med Peter den Store intresserade sig
derfor. Från Kamschatka for Behring 1728 mellan Asien och Amerika,
undersökte Asiens kuster såvidt möjligt var, och bemödade sig följande året
att uppnå Amerikas kuster. Han företog en tredje resa, for att afgöra,
huruvida Amerika sammanhängde med Asien, eller icke. Derigenom att
han passerade det efter honom benämnda sundet, var dock ingalunda
saken afgjord, men då han pä båda sidor trängde ganska långt ut i öppna
hafvet, ansåg man otvifvelaktigt, att Amerika icke sammanhängde med
Asien och att Behringssuud vore den punkt der båda kontinenterna
mest närmade sig hvarandra. Behring dukade under för sina
ansträngningar och dog på sin tredje resa af hunger och köld.
I midten af 18:de århundradet gjorde Salomon Hearne den första
resan till lands genom ödemarkerne i Hudson-kompaniets oerhörda land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
