Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasas byggnadsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppförandet af städernas befästningsverk lades i allmänhet på
borgerskapet. Vi måste här inskränka oss till ett flyktigt
vidrörande af historien om några de förnämsta bland dessa
byggnadsverk.
Vi göra början med Stockholms gamla slott, som under
Gustaf Vasas regering till stor del ombyggdes. En eldsvåda
hade där 1525 härjat (se sid 164); en annan ännu större
inträffade 1536, »där vi», klagade konungen, »gingo så blotta
utaf, att vi icke hade mer än en kjortel (rock) och en liten
silfverkanna, där vi kunde dricka ur.» Botandet af den lidna
skadan sattes i samband med en ombyggnad, hvarigenom
slottet fick bättre utrymme och större fasthet. Under
Dackefejdens osäkerhetstillstånd påbjöds (sept. 1542), att myntverket
i Svartsjö skulle flyttas till Stockholm och förläggas
»någonstädes där uppå slottet i den gamle ödesmur eller hvar bäst
syntes lägligt vara.» Under året 1543 gjordes åtskilligt
arbete med slottsgemakens inredning och utpyntning. I stället
för byggmästaren Klaus, hvilken dittills användts, ämnade
konungen anlita en annan, hvilken ansågs »med tiodubbelt
mindre omkostnad betrösta att göra slottet fastare.» Under
år 1544 gjordes det förut höga tornet »Tre kronor» ännu
högre; vallgrafven mellan slottet och staden blef då äfven
bättre utgräfd och uppmurad.
Efter de båda utståndna belägringarna synas Stockholms
fästningsverk hafva fått till någon del förfalla; men den oro,
som konungen under Dackefejden kände, gjorde honom
betänkt på deras återställande och förbättring. »I vele», skref
han i sept. 1542, »allvarligen förhandla med de borgare där
i staden, att de bespisa deras hus och tänka till att befästa
staden något bättre, än han nu är; snarast sagdt, där äro
hvarken tornportar eller andra befästningar väl färdiga, utan
är så godt som en öppen by.» Utanverken borde förses med
»bålverk, staketer och andra nödtorfter». Gråmunkeholmen
blef till konungens glädje bättre »omskansad»; men äfven på
andra håll borde den närmaste omgifningen förses med »goda
skansar och blockhus», synnerligen västantill, där »de många
onyttiga sjöbodar och pörten» kvarstodo. I 1544 års
försvarsplan ingick äfven befästandet af Stockholms skärgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
