Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf och biskoparne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syftning på konungen, om »den lutherska villa, som många tyvärr
tillfalla, helst de där tycka gudstjänsten vara för mycken och
hafva begär till annan mans gods, ej aktande med hvad skäl, och
hafva all sin lekamens lust först här och sedan i den andra
värld, om det kunde så tillräcka.» Först och sist beklagade
han sig öfver reformationspredikanterna. Till sin vän Thure
Jönsson skref han: »Gud förlåte dem af vårt klerkeri, som
all den ovilja bryggt hafva med deras nya evangelium, som
Luther hafver dragit under bänken.»
I saker, som tillhörde den världsliga styrelsen, var biskop
Brask länge en högt aktad och mycket anlitad rådsherre.
Han förde med konungen en flitig brefväxling och mottog
denne som sin gäst i Linköping under julhelgen 1523. Han
bevistade de flesta rådsmötena, och hans utredning af
inkrånglade rättsfrågor begärdes mer än en gång. Men då
han motsatte sig de på kyrkan ställda beskattningskrafven
och med all makt sökte bekämpa reformationsrörelsen, ådrog
han sig mer och mer konungens misshag. I juni 1524 fick
han af denne i ett föga nådigt bref förebråelser för sin
efterlåtenhet med insamlandet af silfverskatten. På hans begäran,
att Luthers skrifter måtte förbjudas, svarade konungen
afvisande: »Vi veta icke, att vi med skäl det kunna göra,
alldenstund vi icke förnummit Luthers skrifter dömda ogilla af
opartiska domare, utan blott af hans vederparter. I landet
införas böcker, som emot samma lära skrifna äro. Kan
fördenskull nyttigt vara efter vårt föga förstånd, att såväl den
enes som den andres böcker komma för ögonen, på det
förståndiga män må allt undersöka och afdöma».
Vid upprepade tillfällen kräfde Gustaf bidrag och
bevillningar från biskopsdömena samt de under dem lydande kyrkor,
kloster och stiftelser; af sådan art var silfverskatten 1523 och
bidraget till Gotlandståget 1524. Enligt bevarade
anteckningar för 1523 skola domkyrkorna då hafva lämnat följande
summor: Uppsala 400, Strängnäs 200, Västerås 400, Skara
100, Växjö 40 lödiga mark silfver. Från Stockholms
svartbrödrakloster lämnades 120, från gråbrödraklostret 300, från
Vadstena kloster och kyrkor 249 mark. Biskopen i Skara
hade skickat »200 goda dragoxar», som uttagits af stiftets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
