- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
256

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bröllop i Ekostugan.
nysande — och pladask, där ligger man ... Vem som helst kan
få slag. Hur det går till vet ingen. Herr Irving påminner mycket
om en min farbror, som fick slag, just som han en vacker dag
satt sig ned till middagsbordet. Men det finnes ju en möjlighet
att allting går bra . . . 1 den här världen så får man hoppas på
det bästa och bereda sig på det värsta och ta emot vad Gud
sänder en.
- Det enda jag är rädd för, är att det inte ska bli vackert
väder i morgon, sade Diana. — Farbror Abe har spått regn till
i mitten på veckan, och alltsedan det stora ovädret kan jag inte
hjälpa, att jag tror rätt mycket på vad farbror Abe säger.
Anne, som visste bättre än Diana, hur det förhöll sig med
farbror Abe och den av honom förutspådda stormen, lät icke
smitta sig av någon rädsla. Hon sov den tröttas och rättfärdigas
sömn och väcktes vid en omänskligt tidig timme av Charlotta.
— O, fröken, jag borde väl inte bulta upp fröken så tidigt,
pep det jämmerligt genom nyckelhålet, men här ä’ så mycket att
göra - och det ser så jämnmulet ut, att jag är rädd det blir
regn . . . Om ändå fröken ville stiga upp och säga mig, att det
inte blir’et . . .
Anne flög till fönstret, intagen av en svag förhoppning, att
Charlotta skulle tala mot bättre vetande bara för att narra upp
henne. Men ack, morgonen såg verkligen föga lovande ut. Un-
der fönstret hade man fröken Lavendels trädgård; om det varit
rätt, hade den ju bort te sig övergjuten av en flod av blekt
skimrande solljus, men i stället låg den försänkt i en riktig grå-
vädersstämning, och himlen över furornas rand stod mörk av ho-
tande moln.
— Är det inte för ledsamt! puttrade Diana.
— Vi få hoppas det bästa, sade Anne uppmuntrande. -
Om det bara inte störtregnar, så kan en sval, beslöjad dag som
denna bli ännu härligare än gassande solsken.
— Men det blir regn, jämrade Charlotta och kom tassande
på strumplästen in i rummet. Hon såg ytterst löjlig ut med sina
många »råttsvansar» virade kring huvudet; de voro omsnodda med
vit tråd, och »tåtarna» stucko ut åt alla håll. — Det kommer att
hålla uppe till in i sista minuten, men då ska man få se det öser
256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free