Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett intressant brev.
De pratade sedan om saken i hängmattan, som spänts upp un-
der de stora pilarna i familjen Barrys trädgård.
— O, Anne, kan inte jag få hjälpa dig med att laga mid-
dagen! bönföll Diana. — Du vet, att jag kan blanda till sallad
så utmärkt.
— Det får du gärna, svarade den osjälviska Anne. — Och
du får också hjälpa mig att klä i rummen ... Jag skulle vilja ha
förmaket alldeles som en lövsal — och middagsbordet ska kläs
med vilda roror. Ja, måtte bara allting gå bra! Fru Morgans
hjältinnor dumma sig aldrig och råka aldrig ut för någon otur;
alltid äro de så rådiga och praktiska och förstå sig så bra på
hushåll. De äro visst födda med sådan begåvning. . . Minns du,
att Gertrud i »Herregårdsliv» hushållade för sin pappa, när hon
var bara åtta år gammal . . . När jag var åtta år gammal, förstod
jag mig knappast på någonting annat än att fostra upp barn . . .
Helst tvillingar. Nu vill jag, att fru Morgan, som ju särskilt tycks
förstå sig på unga flickor, ska få en riktigt god tanke om oss . . .
O, jag har suttit och gjort upp så mycket för mig själv — hur
hon ser ut och vad hon kommer att säga och vad jag då ska
svara . . . Och jag är så orolig för min näsa. Ser du — det
har kommit fram sju fräknar på den. De kommo, när A. U. S.
hade sin utfärd, och jag gick omkring i solen utan hatt. Det är
väl otacksamt av mig, förmodar jag, att gräma mig över dem,
när jag borde vara tacksam över att de inte sitta i hundradetal
över hela mitt ansikte som förr i världen, men jag önskar ändå,
att de inte hade kommit . . . Alla fru Morgans hjältinnor ha för-
tjusande hy. Jag minns inte en enda fräknig bland dem.
— Dina märkas nästan inte alls, tröstade Diana. — Stryk
på litet citronsaft till natten!
Dagen därpå lagade Anne krämen och bakade småbröden,
tvättade sin musslinsklänning och sopade och dammade vartenda
rum i huset — egentligen en överflödsgärni-ng, ty Grönkulla låg
lika mönstergillt fejat och putsat som Mari Ila ständigt önskade ha
det. Men Anne kände, att ett enda stoftkorn skulle vara kompro-
metterande för det hus, som skulle hedras med ett besök av den
frejdade författarinnan fru Morgan. Hon till och med skurade den
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
