- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
340

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bebyggelse

andra. Detta system förekommer i Spanien, i Pyrenéerna, i
Italien och på Balkanhalvön. Under vintern får kreaturen beta
på låglandets stäpper, som är gröna av vinterregnet, och på
sommaren skickas de till betesmarkerna i fjällen. Norr om
Medelhavsländerna är vintrarna för hårda för att kreaturen
ska kunna vara ute. Där har man endast fäbodar för djurens
sommarvistelse. Detta slags fäbodväsen finns i Alperna och
Karpaterna, i vissa andra mellaneuropeiska bergstrakter samt
i Sverige och Norge.

Vårt svenska skogsland tillhör alltså sommarfäbodarnas
stora region. Förutsättningen för fäbodväsendet har varit att
man har bedrivit två huvudnäringar, jordbruk och extensiv
boskapsskötsel, att man alltså har behövt en huvudbygd med
lättodlad åkerjord och därjämte stora betesmarker, dit
avståndet har varit relativt långt. Inom denna ram har det uppstått
många skiftande former av fäbodbebyggelse: halvfäbodar och
helfäbodar, byfäbodar och enstugufäbodar, enfäbodsystem och
tvåfäbodsystem.

Som en föregångare till halvfäboden får man kanske betrakta
den norrländska sommarladugården. Den är rymligare
och svalare än vinterladugården, och den ligger ett stycke
utanför byn. Under den tid, då kreaturen får bo i
sommarfähuset, är det inte ovanligt att gårdens folk flyttar in i
vinterfähuset och använder det till sommarbostad. Allteftersom byn
växte och avlägsna betesmarker fick tagas i bruk blev det
också nödvändigt att uppföra sommarfähusen på längre
avstånd från byn, men då blev det också mycket besvärligt att
två gånger om dagen frakta hem mjölken. Det blev lämpligt
att låta mjölkerskorna stanna kvar över nätterna vid
sommarfähusen och uppföra enkla bostäder åt dem. Därmed är vi
framme vid halvfäboden. Där förekommer ingen
tillverkning av ost eller smör. Personalen går hem varje dag och tar
mjölken med sig.

Byn växte ytterligare, kreaturen blev flera, nya betesmarker
måste uppsökas, det blev nödvändigt att låta personalen stanna
kvar vid fäboden under längre tider. Fäboden blev därigenom

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free