Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna - Det nordsvenska inlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska landformerna
satte fast på en fot av korslagda rör och placerade på jökeln,
där de fick stå under vintern och sjunka ner i snön. Nästa
sommar mättes snöns höjd. En skiva sattes på röret för att
utmärka det uppmätta snöståndet, stålröret skarvades och fick
stå en vinter till. Efter ett antal sådana mätningar på olika
jöklar i Sarek fick Hamberg följande resultat: på 1 500 m höjd
anhopades årligen 2—3 meter snö, på 1 350 m höjd något mer
än en meter, på 1 250 m höjd ingen snö alls. Där höll alltså
avsmältningen jämna steg med ackumulationen av snö, och
där låg alltså den klimatiska snögränsen.
Från Hambergs mätningar av jökelisens rörelser kan
anföras följande siffror. Mikkajökeln i Sarek är omkring 1 000 m
bred. I mitten var rörelsehastigheten 8 cm pr dygn, 250 m från
ena kanten 6 cm, 100 m från kanten 3 cm och 50 m från kanten
endast 1,5 cm pr dygn. Det är en vacker bekräftelse på den i
andra länder gjorda iakttagelsen, att jökelisen skrider fram
på samma sätt som vattnet i en flod, fastän farten är ofantligt
mycket långsammare.
Det nordsvenska inlandet
Oster om fjällkedjan utbreder sig en vidsträckt urbergsplatå,
som sakta sluttar ner mot kusten. Närmast Bottniska vikens
kust ligger i allmänhet ett lågt slättland. På detta vis blir hela
norra Sverige uppdelat i tre stora morfologiska områden, som
löper jämsides med varandra från norr till söder, nämligen
fjällkedjan, platålandet och kustslätten.
Från fjällen till kusten rinner de stora norrländska älvarna.
De har skurit ner djupa dalgångar i urbergsplatån. Vid
tertiärtidens början låg denna platå antagligen lägre än nu, men
så fick vårt land känna en svag dyning av de stora tertiära
bergveckningarna i Sydeuropa, och den nordsvenska platån
blev upplyftad några hundra meter. Floderna fick då en
brantare lutning att rinna på och stimulerades därigenom att ta nya
tag med grävningsarbetet. Så bildades de kraftiga floddalar,
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
