- Project Runeberg -  Människan inför världsgåtan /
45

(1907) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

världsaxelns läge. Fyndet af linser af bergkristall i de
mesopotamiska ruinstäderna visar, att de lärda ägde goda in-
sikter i optik — i andra grenar af vetenskapen synas de
ej ha nått långt.

Enligt den egyptiska sagan hade guden Thot lärt män-
niskorna astronomi, spådoms- och trollkonst, medicin,
skrifning och teckning. Solens och vandringsstjärnornas
gång genom de trettiosex konstellationerna i djurkretsen,
hvilka hvardera motsvarade en dekan, antecknades i ta-
beller, som sedan äldsta tider samlades af prästerna i sol-
guden Ras tempel. Så småningom anställdes äfven astro-
nomer vid de andra gudarnas tempel, och dessa hade så-
som »väktare af natten» att noga aktgifva på företeel-
serna på himlen och annotera dem. De tecknade äfven
stjärnkartor, hvilka, likasom deras tabeller, delvis ha be-
varats till våra dagar. Tideräkningen var äfven i Egyp-
ten grundad på att året bestod af tolf månader om 30
dagar. Det började i början af Augusti. För att få året
att innehålla 365 dagar tillades »fem extradagar» vid årets
slut. De fem och tre fjärdedels timmarne hvarmed ett
solhvarf öfverskjuter 365 dygn förorsakade ständiga rubb-
ningar, som alltemellanåt utjämnades på grund af astrono-
miska iakttagelser särskildt angående »hundstjärnan» Sirius.

Som man af denna framställning ser, var den egyp-
tiska kronologien i vissa afseenden öfverlägsen vår nu
använda. Medan nämligen alla månaderna hade lika
längd, 30 dagar, härskar i vår kalender ett oförnuftigt
virrvarr med månader om 28 till 31 dagars längd.
Som bekant, hade Februari ursprungligen 30 dagar, men
en af dessa togs bort och lades till Juli, för att därmed
hedra Julius Caesar. Augustus ville icke vara sämre och
lät taga ytterligare en dag från Februari för att lägga
den till Augusti. I eftervärldens ögon torde dessa åtgärder
hafva en motsatt verkan mot den åsyftade.

De svårigheter, som i Egypten uppstodo därigenom att
ett solhvarf ej är precis 365 dagar, och hvilka ökades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 27 19:35:33 2007 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varldsgata/0057.html

Valid HTML 4.0!