Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
30 December.
Ropa till mig, så vill jag svara dig och kungöra för dig
stora och förborgade ting, hvilka du icke har känt.
Jer. 33: 3.
lyder den högtidliga försäkran, som Gud vid ett tillfälle
gaf profeten Jeremia. Föraktad och öfvergifven af sitt eget folk,
fick han i en mörk fängelsehåla tillbringa en tid af sitt på
pröfningar så rika lif. Nyss hade han förkunnat, hvad som skulle
öfvergå hans folk, om det ej ville akta på Herrens ord. Men
emedan hans tal ej behagade dem, blef fängelset den lön han
erhöll för sitt trogna arbete. Då han sitter där, skild från den
yttre världen, och med sorg tänker på sin ställning och på sitt
egenvilliga och trotsiga folk — då lyser en stjärna genom de
brustna molnen och hans öra nås af en röst, hvilken såsom en
ljuflig musik fyller hans själ med fröjd. Det är Herren, som talar
till honom och säger: "Ropa till mig, så vill jag svara dig!"
Visserligen hafva snart tjugofem sekel svunnit hän, sedan
Herren uppenbarade sig för Jeremia i hans nöd, men ännu är
han densamme och hans löften desamme. Såsom Herrens ord
upplyste Jeremias’ mörka fängelse, så skall det ock sprida ljus
på den väg, vi ha att vandra.
En af de stora förmåner, som Guds folk egt under alla tider,
är att de alltid fått åkalla Gud. De gamle gjorde också bruk
af denna sin förmån. Fastän de ofta måste bedja i en
undangömd vrå, försummade de dock aldrig bönen, ty de visste hvilka
stora välsignelser den tillförde dem.
På samma gång det är en förmån att i bön få nalkas sin
skapare, är det ock ett vilkor för undfåendet af välsignelser.
Betrakta textorden! Visserligen såg Herren profetens nöd, likasom
han känner hvarje sitt barns lidande, men likväl säger han: "Ropa
till mig." Låtom oss då med trons hand fatta bönenyckeln, och
tillträde skall gifvas oss till Herrens rika förrådshus.
Bön skingrar mörker, sprider ljus
Uti vårt hjärtas kalla hus;
Bön stärker kärlek, hopp och tro,
Och bringar frid och ljuflig ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
