Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt vinkelafstånd från solen en, två eller till och med
tre timmar efter dennas nedgång. Denna
omständighet har gifvit henne namn af aftonstjärna.
I teleskopet visar denna planet faser som
Mercurius. De bästa teckningar af planeten ha
förfärdigats under de faser, som motsvara de hasta tiderna
för iakttagelser af planeten. De äro emellertid mycket
obestämda, ty iakttagelsen är ytterst svår. Man måste
göra dem under dagen, alldenstund Venus’ ljus under
natten är alltför bländande.
Venus rullar kring solen på en tid af 224 dagar
16 timmar i samma riktning som jorden själf, och
enligt de senaste iakttagelserna synes hon befinna sig i
ett läge, som liknar Mercurius’, och alltid visa samma
sida åt solen, hvaraf följer, att hon icke heller
hälar, dagar, nätter, eller kalender, att en evig dag råder
på den sida, som ständigt vändes åt solen, en evig
natt åter på den andra halfvan! Detta förhållande är
dock icke fullt så säkert som för Mercurius.
Till sin storlek är Venus den af planeterna, som
mest liknar jorden. Hennes diameter är nästan lika
stor som jordens. Ingen annan af solsystemets
planeter visar en sådan likhet med jorden. Jupiter t. ex.
är 1 279 gånger större än jorden, Saturnus 719, Uranus
69, Neptunus 55 gånger; de äro verkliga kolosser i
jämförelse med jorden. Mars volym är däremot
endast 15/100 af jordens, och Mercurius’ volym är knappt
mer än 5/100 af jordens. Månens volym är blott 1/49
af jordens, det vill säga något mer än 1/3 af Mercurius!
De största af de småplaneter, hvilka cirkulera mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
