Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - töm ... - U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
töm
töm: fsv. tømber, isl. taumr, no. taum;
gemens, germ. ord (ty. Zaum, eng. team
spann) med ursprungl. bet. ’medel att
draga, dragrem’; besläktat med 3 ty,
töja, 1 tyg, tygel, team
tömma: fsv. no. toma, isl. toma; bildn.
till 2 tom
tör (hjälpverb): fsv. por, thør (pres.),
thordhe (imperf.), former av fsv. pora
våga, töras, se töras
töras: fsv. thoras, reflexivform av thora
våga, isl. pora; nord. ord av okänd
härkomst
töre: se t yre
töre| (en växt, Euphorbia): samma ord
som sv. dial. törel staven i en smörkärna,
fsv. pyril, isl. pyrill; gemens, germ. ord,
uJv
bildn. till ett från fornty. och forneng.
känt verb med bet. ’vrida, röra om’,
besläktat med tvär
törn (i uttryck som taga törn)’, egentl,
en sjöterm; av eng. tum, bl. a.
’vändning, slag, stöt’; jfr turnera. Härtill
törnå (t. emot)
törne: fsv. thorne, no. tyrner; bildn. till
1 torn, sålunda ’växt med taggar’
törst: fsv. pyrster, isl. pyrstr, no. tyr st;
gemens, germ. ord (ty. Durst, eng.
thirst) med grundbet. ’törst, torrhet’; jfr
torr. Härtill törsta; törstig
tös flicka: isl. no. taus flicka;
tjänsteflicka; av okänt ursprung
töva dröja: da. tøve; trol. av lågty. töven
vänta, dröja, hindra
u
Ubåt: förkortning av undervattensbåt
udd: fsv. udder, odder, isl. oddr, no. odd;
gemens, germ. ord (ty. Ort ort, se 1
ort) utan säkra anknytningar i andra
indoeurop. språk, jfr udda, udde
Udda (i udda tal o. dyl.): fsv. udda,
odda, isl. oddi, no. odde; bildn. till udd
i bet. ’framstickande; enstaka’
udde: no. odde; bildn. till udd
uggla: fsv. isl. no. ugla; besläktat med
likbet. ty. Eule, eng. o wi; ljudhärmande
(liksom uv)
ugn: fsv. ughn, ofn, isl. ofn, no. omn;
gemens, germ. ord (ty. Ofen, eng. oven),
av omstridd härkomst
uj: uttryck för förvåning, rädsla o. dyl.:
jfr aj, oj
uka’s påbud: av ry. uka’zü befallning,
lag
ula’n ryttare med lans el. pik: över
tyskan av polska ulan med samma bet.;
ytterst använt av tatarerna om det
lätta rytteriet
ulk (benämning på flera olika fiskar):
no. ulk; jfr lågty. ulk, no. ulka padda
ull: fsv. isl. no. ull; gemens, germ. ord
(ty. WoUe, eng. wool), med motsvarighet
i flera indoeurop. språk (bl. a. lat. la’na
ull; se lanolin)
Ulma brinna svagt under askan: av
likbet. da. ulme; samma ord som sv. dial.
ulma bli mörk (om luften); besläktat
med sv. och no. dial. olm folkilsken (om
tjur) och med välla
Ul’ster (pl. ulstrar) lång resöverrock av
grovt tyg: efter grevskapet Ulster på
Irland
uftima sista stavelsen i ett ord: av lat.
vl’tima (sylVaba) med samma bet.;
fem.-form av ul’timus sist; jfr ul tim o,
ultimatum, ultra
ultima’tum (pl. ultimata) yttersta
anbudet, oeftergivligt krav: från ty.,
nybildn. till lat. uVtimus, sist, se ultima.
Härtill ultimati’v
ul timo sista dagen i månaden: över
italienskan av lat. ul’timus sist, se
ultima
ul’tra ytterlig (även i ultraviolett o. a.):
av lat. adj. uVtra på andra sidan; längre
bort, utöver, besläktat med ul’timus
sist, se ultima, utrerad. Härtill
ultraism; ultraistisk
ulv varg: fsv. ulver, isl. ulfr, no. ulv;
489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
