Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svin
svär-
svin: fsv. no. svin, isl. svin; gemens,
germ. ord (ty. Schwein, eng. swine),
egentl, substantivering av en adj .-bildn.
till det indoeurop. ordet för ’svin* (se
so), jfr lat. sui’nus hörande till svin
svindel yrsel; svindleri: av ty.
Schwin-del yrsel; svindleri; möjl.
sammanhörande med svinna
svinga: no. svinga, da. svinge; trol. av
lågty. swingen (ty. schwingen) med
samma bet.; jfr svänga, svang, schvung,
svingel, svång, uppsving
svingel (ett gräs, Festuca, Bromus): da.
svingel; av ty. Schwingel med samma
bet.; till svinga
svingpjatt (vardagl.): av kåsören E.
Zetterström (»Kar de Mumma») 1941
skapad beteckning för ung man med
intresse för swingdans och amerikanskt
klädmod (jfr jazzgosse, jitterbug)
svinna försvinna: efter ty. schwinden;
jfr fsv. forsvinna, se försvinna,
översvinnelig
svira: no. svira, da. svire; av lågty. swiren
flyga omkring, svärma, leva i sus och
dus
svirvel (ett fiskredskap): sv. dial. svirvél,
no. svervel virvel; besläktat med
svarva
sviskon: da. sveske; av äldre ty. Zwesken
med samma bet.; trol. ytterst från lat.
(pru’na) damasce’na (plommon) från
Damaskus
svit följe; påföljd: av fra. suite med
samma bet., bildn. till suivre följa, av
folkl. lat. seq’uere (lat. seq’ui) med
samma bet.
svivel (föreningslänk mellan ett fartygs
båda kättingar, då det ligger förtöjt):
no. svivel; till sv. och no. dial. sviva,
biform till sväva
svordom: känt fr. o. m. 1600-t.; trol.
sammansatt av ett från tyskan lånat
ord (jfr ty. Schwur ed; förbannelse; till
svärja) och sv. -dom
Svullen: fsv. svollen, sullen, isl. sollinn,
egentl, perf. part. av fsv. svælla (svall),
se svälla. Härtill svullna; svullnad
svulst: av lågty. swulst med samma bet.
(ty. Geschwulst), bildn. till svälla.
Härtill svulstig uppblåst, prålande (om
språk): av likbet. ty. schwülstig
svulten: egentl, perf. part. av svälta
svåger: fsv. svåger, da. svoger; av lågty.
swàger manlig frände genom giftermål
(ty. Schwager); besläktat med
svägerska, svär-
svål: forngutniska suarpr huvudsvål,
isl. svQr&r, no. svord (gräs-, fläsk-)svål;
gemens, germ. ord (ty. Schwarte, eng.
sward); av omstridd härkomst. Härtill
grässvål grästorv, -matta
svång tom; hungrig: fsv. svänger, isl.
svangr, no. svang tunn, mager, utan
innehåll; med urspr. bet. ’svängd inåt,
böjd inåt’; bildn. till svinga. Härtill
svångrem
svår: fsv. svar, isl. svdrr, no. da. svær
tung; svår; gemens, germ. ord (ty.
schwer) med grundbet. ’tung’. Härtill
svårighet: efter ty. Schwierigkeit;
ersätter äldre sv. svårhet; jfr fastighet,
rättighet
svårmod tungsinne, melankoli: efter
likabet. ty. Schwermut
svägerska: av lågty. swegersche med
samma bet., bildn. på sweger svärmor,
besläktat med svär- och svåger
svälja: fsv. svælghia (imperf. svælghde),
no. svelgja; bildn. till ett starkt verb fsv.
svælgha (svalgh), isl. svelga med samma
bet., gemens, germ. ord (eng. swallow);
jfr svalg, uppsvulgen
svälla: fsv. svælla (svall), isl. no. svella;
gemens, germ. ord (ty. schwellen, eng.
swell); jfr svullen, svulst
svälta (svalt, svultit): fsv. svælta (svalt)
dö av hunger, isl. no. svelta; gemens,
germ. ord, av oklart ursprung. Härtill
svälta (imperf. svälte): fsv. svælta döda
genom svält, isl. svelta; svält
svämma (i svämma över o. dyl.): av
lågty. swemmen (ty. schwemmen) med
samma bet.; egentl, ’låta simma’ (sv.
dial. svämma hästar), bildn. till simma
svänga: av lågty. swengen (i sik swengen
svinga sig), bildn. till svinga; jfr
svängel
sväng el: av lågty. swengel med samma
bet. (ty. Schwengel); bildn. till svänga
svär- (i svärdotter m. fi.): till fsv. swær
svärfar; gemens, germ. ord med mot-
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
