Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pumpernickel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pumpernickel
I. puts
pumpernickel grovt rågbröd: av ty.
Pumpernickel, eg. ett öknamn i
soldatspråk
pumps (pl.) nedringade skor utan sleif:
av likbet. eng. pumps; av okänt
ursprung
pund: gammalt germ. lånord, av lat.
pon’do i vikt, till vikten; jfr pondus,
pyndare
pung: fsv. isl. pungr, no. pung; av
omstridd härkomst
punkt: ytterst av lat. pun’dum, egentl,
perf. part. neutr. av pung’ere sticka; jfr
puns, pynt. Härtill punktera;
punktlig
puns (ett slags stålstamp): över tyskan
av ital. punzo’ne stämpel, stamp, puns;,
ytterst av lat. pun’dio, bildn. till
pung’ere sticka (jfr punkt)
punsch: av eng. punch; ett indiskt ord,
som utgår från sanskrit pan’ca fem
(motsvarande sv. fem); den engelska dryck,
som äldst bar detta namn, bestod av
fem beståndsdelar
1. pupill’ myndling (t. ex. änke- och
pupillkassa)’. av lat. pupill’a faderlös
flicka; myndling; ögonsten;
diminu-tivum av pu’pa (se puppa)
2. pupill’ ögonsten, öppning i ögats
regn-bågshinna: av likbet. lat. pupilVa,
egentl, ’liten flicka’ (se 1 pupill); efter
spegelbilden i ögat
puppa: av likabet. ty. Puppe, även
Mocka’; av medeltidslat, pupp’a liten
flicka, docka, puppa; av lat. pu’pa liten
flicka (se 1 pupill)
pur oförfalskad; ren, oblandad: av lat.
pu’rus ren, oblandad; jfr puré,
pu-rism, purgera
puré [puré’, pyre’] passerad soppa: av
fra. purée silad soppa; trol. bildat till
lat. pura’re göra ren
purgatorium skärseld: medeltidslat.
ord-bildn. till lat. pur ga’re rena (se
purgera)
purgera [-ge’ra, -je’ra] rena; laxera: av
lat. purga’re rena, rensa; till pu’rus (se
pur). Härtill purgati’v avföringsmedel
puris’m (strävan att rensa språket från
främmande ord): av fra. purisme; bildn.
till lat. pu’rus ren (se pur). Härtill
purist
purita’n renhetsivrare (engelsk sekt på
1600-t.): av eng. puritan; bildn. till lat.
pu’rus ren (se pur)
purjolök: ytterst bildat till lat. porr’um
(porr’us) gräslök
purken sur, misslynt: da. dial. purken;
sannolikt ljudsymboliskt (jfr 1—3
purra), med anslutning till sv. dial.
purka sugga, no. purka
pur pur djupt violettröd färg: ytterst av
lat. pur’pura, av grek. porphyr’a
purpursnäcka; jfr porfyr. Härtill purpra
1. purra väcka: av lågty. purren el. holl.
porren med samma bet., egentl, ’sticka’;
jfr 2 purra
2. purra narra: no. purra narra; reta;
(låg)ty. purren sticka, reta; jfr 1, 3
purra
3. purra (p. upp hård)’, dial. även ’peta
i något, röra om (i elden)’; trol. samma
ord som 2 purra, i bet. påverkat av
1 burra. Härtill purrig rufsig
4. purra förkrympt tät el. risig buske
(dial.): trol. till 3 purra
purser [pö’rser] kassör och värd på
fartyg el. flygplan: eng. ord, till eng.
purse börs, kassa; trol. av
medeltidslat. bur’sa, se 1 börs
1. puss liten vattenpöl: no. pus, puss
med samma bet., besläktat med påse
och pösa
2. puss kyss: trol. ljudhärmande
pussel, puzzle (ett läggspel): av eng.
puzzle; egentl, till ett verb med bet.
’förbrylla, sätta myror i huvudet på’
pussig: jfr lågty. püsig uppblåst,
besläktat med pösa
pus’ta blåsa ut, andas, flämta: no. pusta,
da. puste, lågty. pusten med samma
bet.; trol. ljudhärmande, möjl. bildat
på interjektionen pu; jfr prusta.
Härtill pust vindfläkt o. dyl.; se även
kindpust
pus’tel varblåsa: av likbet. ty. Pustel,
av lat. pu’stula liten blåsa
1. puta (subst.) dyna: da. pude, no.
puta; till en germ. rot med bet. ’svälla’,
jfr 2 puta och potta
2. puta (verb; i uttryck som puta ut med
munnen): till samma rot som 1 puta
I. puts skämt: da. puds; av lågty. pusse,
putze (ty. Posse skämt, upptåg, gyckel)
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
