Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - patschuli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patschuli
pendel
stantivbildn. till patrouiller patrullera;
traska omkring; till patte tass
pafschuli (en vid parfymberedning
använd drog): av fra. patchouli; över eng.
patch[-leaf] från något indiskt språk
paullTn säng med takhimmel;
sängom-hänge: över lågty. paulüne tält,
baldakin; av fra. pavillon; se paviljong
pauperis’m fattigdomstillstånd: bildn.
till lat. poJuper fattig
pa’us uppehåll; taktvila: av grek. pa’usis
upphörande, slut; jfr pose. Härtill
pausera
paviljong’ tältformig byggnad; lusthus:
av fra. pavillon (fjärilsliknande) tält,
urspr, ’fjäril’; av lat. papiVio fjäril
pax: av lat. pax fred; jfr pacificera
peang’ knip-pincett (för tillslutning av
blodkärl): efter konstruktören, den
franske kirurgen J. Péan (d. 1898)
pedagog [-gå’g] barnuppfostrare;
skolmän: av grek. paidagogos’ barnledare;
till pais (gen. paidos’) barn, och agogos’
ledare; jfr demagog, pediatrik,
pro-pedeutisk. Härtill pedagogi’k;
pedagogisk
peda’l trampa, klaviatur för fötterna (jfr
manual): bildn. till lat. pcs (gen.
ped’is) fot; jfr fot
pedan t småaktigt noggrann person: av
fra. pédant skolmästare; skolfux; av ital.
pedan’te med samma bet.; trol. med
bet. ’som slaviskt går i en annans
fotspår’. Härtill pedanteri’; pedan’tisk
pedell’ vaktmästare; över tyskan av
medeltidslat. pedell’us rättstjänare;
detta i sin tur av fornhögty. bit el tjänare,
eg. ’böneman’, samma ord som fsv.
bipil, isl. bidill böneman, friare (till
bedja)
pediatrik läran om barnsjukdomarna:
bildn. av grek. pais barn (jfr
pedagog) och grek. iatrike’ läkekonst
pediku’r, pediky’r fotvård: av fra.
pédi-cure; lärd sammansättn. av lat. pes
(gen. ped’is) fot (jfr pedal) och lat.
cu’ra vård; jfr manikyr
pegamoid [-mo-i’d] (ett slags
konstläder): av likbet. eng. pegamoid; av okänt
ursprung
pega’s skaldehäst: av grek. Peg’asosy
en bevingad häst ur den grek. fornsagan
pe’gel vattenmärke: av lågty. holl. pegel
med samma bet.; jfr pejla
pejla: av lågty. holl. pcilen, pegelen med
samma bet.; till pegel
pej’orativ nedsättande: bildn. till lat.
pej’or sämre
pek: kortform av pekoral
peka: fsv. peka, no. peika; besläktat med
pik; med urspr. bet. ’sticka’
pe’kan nöt (frukt av det i Nordamerika
växande pekanträdet): av eng.
pecan-nut; förleden ytterst från ett
indianspråk
pekine’s (kinesisk knähund): efter likbet.
eng. o. ty. Pekinese, till namnet Peking
pekora’1 enfaldig skrift: spec. sv. ord (ej i
da. el. no.), urspr, i akademiskt språk,
med lat. böjning: ett pecorale, pl.
pecoralia; med nutida form och
böjning känt från slutet av 1800-1.; av lat.
adj. pecoralis som hör till boskapen,
bildn. till lat. pec’us (gen. pec’oris)
boskap, fänad (jfr fä). Härtill
pekora-lis t; pekoralism; pekoralistisk
pekuniä’r penning-: bildn. till lat.
pe-cu’nia penningar; till lat. pec’us fä,
boskap; se pekoral
pelare: över tyskan av medeltidslat.
pi-la’rium, bildn. till lat. pi’la fyrkantig
pelare
pelargon [-o’n], pelargo’nia (en kruk- och
trädgårdsväxt): nylat. ordbildn. till
grek. pélargos’ stork, med syftning på
frukternas näbblika form
peleri n stor kappkrage: av fra.
pèle-rine, egentl, ’pilgrimsmantel’; av pèlerin
pilgrim (se pilgrim)
pel i ka’n (en vattenfågel): ytterst av grek.
pelekan’ med samma bet.
pemm’ikan (ett slags köttkonserv): av
likbet. eng. pemican, hämtat från
nord-amerik. indianspråk
pe’n (bakre, spetsiga delen av
hammarhuvud): av lågty. peen plugg, tapp, pen,
trol. samma ord som pinne
pena’ter (pl.): av lat. pena’tes husets
skyddsgudar; husgudar
pendang [pangdang’] motstycke, make:
av fra. pendant, egentl, pres. part. av
pendre hänga; jfr pendel
pendel: över ty. av lat. adj. pen’dulus
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
