- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
260

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - locka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

locka

loma

besläktat (genom avljud) med fsv. luka
stänga; jfr lucka, 2 lycka, nyckel
locka tubba: fsv. lukka, isl. lokka;
gemens. germ. ord (ty. locken) av dunkelt
ursprung

lockout [låka’ut]: av eng. lock ovi stänga
ute; till lock lås (se 2 lock)
lod: fsv. no. lod; av lågty. löt bly; kula
(ty. Lot, eng. lead bly); jfr lödig.
Härtill lodrät

loda [-o’-] ströva omkring, gå och driva
(vard.): trol. ett slangord, av okänt
ursprung

lodentyg [lå’-](tjockt tyg till ytterkläder):
av ty. Loden med samma bet.; gemens,
germ. ord, till isl. lodi m. grov kappa,
lodinn, se luden

lodja [låd’ja] (ett slags grundgående
rodd-fartyg): fsv. lodhia; av lågty. lodie,
urspr, ett ryskt ord
loft [låf’t]: fsv. loft, isl. löpt tak (över ett
rum); övervåning, även ’luft’; egentl,
samma ord som 1 luft och lukt; jfr
också lyfta

logarifm (en matematisk term): bildn.
av grek. log’os förhållande och grek.
arithmos’ tal

1. loge tröskgolv: fsv. loe; jfr isl. lofi,
Idfi, no. låve; av okänt ursprung

2. loge [lå’sj] (teater- o. dyl.): av fra. loge
hydda; av germ. ursprung, jfr lo gg i a
och ty. Laube lövsal; lusthus

logera [låsje’ra] inhysa, härbärgera: av
fra. loger med samma bet., bildat till
loge hydda, hus (se 2 loge). Härtill
I ogemen’t kasernrum: av fra. logement;
logi [låsji’] bostad, kvarter: av fra.
logis

logg instrument, varmed ett fartygs fart
mätes: av eng. log med samma bet.; av
nord. ursprung (isl. lag; se 2 låga)
log g’ert (ett slags segelfartyg): av lågty.
holl. logger med samma bet.
loggia [låd’ja] (övertäckt, åt ena sidan
öppen gång med arkader): av likbet. ital.
loggia; av germ. ursprung, samma ord
som ty. Laube galleri; jfr 2 loge
logi: se logera

logisk [-å’-] tankeriktig: över ty. och
fra. av lat. log’icus, grek. logikos’
hörande till förnuftet; till grek. log’os ord, tal;
förnuft, ordning, vetenskap (jfr Joh.

1:1 »I begynnelsen var logos»). I talrika
sammansättn., t. ex. dia-, mono-,
epi-, prolog; nekrolog, katalog;
analog; arkeo-, bio-, filo-, morfo-,
feno-, ornitologi; eloge. Bildn.
(genom avljud) till verbet leg’ein samla,
plocka; tala, föreläsa. Härtill logi’k
[-g-] vetenskapen om tänkandet: ytterst
av lat. log’ica, substantivering av adj.
log’icus; lo giker

logogry’f ordgåta: bildn. till grek. log’os
ord (jfr logisk) och gri’phos gåta
logope’d tal- o. röstlärare med viss
medicinsk utbildning (officiell
beteckning o. 1960): modern ordbildning av
grek. log’os ord, tal (se logisk) och
-ped, förkortning av pedagog
loj: av lågty. loi,loie trög, lat
loja’1 laglydig, rättskaffens: av fra. loyal
med samma bet.; av lat. lega’lis (se
legal). Härtill lojalitet
lok [-o’-] kortform av lokomotiv
loka bogträ: no. loka tvärträ i släde m. m.;
av finska luokka båge, urspr, ett slaviskt
ord

loka’1 (adj.): ytterst av lat. loca’lis,
bildat till lat. loc’us plats, rum (jfr
lokomobil, löjtnant, miljö). Härtill
loka’1 (subst.); lokalitet ställe, plats;
lokalisera bestämma platsen, ortfästa
lokomobil: av fra. locomobile; nybildn.
till lat. loc’us (se lokal) och mo’bilis
rörlig (se mobil, automobil)
lokomotiv: närmast av likbet. eng.
locomotive, eg. ’maskin som rör sig från
platsen’; nybildn. till lat. loc’us (se
lokal) och move’re flytta (se motiv)
lo’kus rum, matställe (vard.,
studentslang): av lat. loc’us plats, rum; jfr
lokal m. fi.
lolla: jfr sv. dial. lolla vara trög och no.
lulle, lulla gosse el. flicka på omkr.
15 år

1. lom [lomm] (en sjöfågel): isl. lömr, no.
lom; möjl. samma ord som isl. lömr
skrik

2. lom [lomm] övre delen av en åra: sv.
dialektord, även: ’grövre ändan av en
stock’; av okänt ursprung; jfr lummig

loma [-o’-], lomma [-om’-] (i uttryck som
loma av): möjl. besläktat (genom
avljud) med lam

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free