- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
216

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kläde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kläde

knaper

kläde: fsv. klæpe, isl. klædi; gammalt
lån (före vikingatiden) av fornfris. klath,
forneng. cldÖ (eng. cloth, se 2 klot).
Härtill kläder (pl.) samling av
klädesplagg (kollektivt): av lågty. kleder pl.
(ty. Kleider); jfr bräder; kläda: fsv.
klæpa, isl. klæda; klädnad: fsv.
klædh-nadher; klädning, klänning: fsv.
klædh-ning; klädsel

klä’dra taltrast: sv. dial. Hera; till isl.
kli dr fågelskrik, no. klia skrika (om
sjöfågel), da. klire snäppa
klämma: fsv. klæmma; trol. lån av
lågty. klemmen; bildn. till ty. klimmen
klättra, egentl, ’trycka sig fast’. Härtill
kläm (i k., med k.); klämmig (vard.)
med fart, eftertryck; energisk, käck

klämta: fsv. klæmpta; bildn. till fsv.
klimper, klæpper klockkläpp; se kläpp
klänga: no. klengja; med urspr. bet.
’haka sig fast, klättra’; besläktat med
klunga. Härtill klänge

1. kläpp klump: fsv. klæpper, no. klepp;
sidoform till klimp; jfr klämta

2. kläpp pojke, barnunge (dial.
Norrland, Finland): trol. samma ord som
föreg., i bildlig an v.

klärobskyr ljusdunkel: av fra.
clair-obscur ljus—mörk; av lat. cla’rus (se
klar) och obscu’rus mörk (se obskyr)
klärvoajans [-jang’s] övernaturlig
fjärrsyn, klarsynthet: av fra. clairvoyance,
till adj. clairvoyant klarsynt; bildn. till
clair klar (se klärobskyr) och voir
se. Härtill klärvoajant [-jang’t]

1. klätt mindre kal bergstopp: västsv.
form av 1 klint

2. klätt (en växt, Agrostemma): samma
ord som 1 klätt; namnet avser
sannolikt den i stjälkens topp sittande
blomman; jfr blåklint Centaurea och
röd-klätt Agrostemma

klättra: av ty. klettern med samma bet.,
egentl, ’klamra sig fast’ (jfr ty. Klette
kardborre)

klösa: speciellt svenskt ord, besläktat
med klo

I. klöv: fsv. kløf, isl. klauf f., no. klauv;
bildn. till klyva, alltså eg. ’klyvning,
ngt kluvet’ (på grund av fotens
par-tåighet)

2. klöv klövjebörda (i klövsadel): fsv. isl,
klyf f., bildn. till klyva, alltså om en
börda som klyves, fördelas på ryggen
av ett lastdjur; jfr klövja

1. klöver (en växt, Trifolium): fsv.
klever; av lågty. klever med samma bet.

2. klöver (i kortspel): da. kløver;
samma ord som föreg., efter kortens ut*
seende

klövja: fsv. isl. klyf ja, no. klyvja; till
isl. klyf klövjebörda (jfr sv. klöv-sadel),
självt bildat till klyva; jfr 2 klöv
knacka: svenskt ord (ej i da. no.); jfr
(låg)ty. knäcken, knäckas, brista, eng.
knack; besläktat med knaka, knäcka;
ljudhärmande; jfr knall, knapra
knarka (knirka), knarra, 1 knorra,
knastra (knistra), knattra
(knitt-ra), 1 knota, kny, knysta, 1 knäppa
knagg utstående kvist, krok att hänga
på: no. knagg[e], da. knag; gemens,
germ. ord (ty. Knagge, eng. knag) av
omstridd upprinnelse

knagglig ojämn, knölig: till sv, dial.
knagg knöl, samma ord som knagg
knaka: fsv. no. knaka; lågty. knaken
gå sönder med en smäll; ljudhärmande
(jfr knacka, knäcka)
knal knapp, torftig, skral: sv. dialektord
(ej känt från da., no.); kanske en
sammansmältning av 2 knapp och skral
knall: trol. lån av ty. Knall med samma
bet.; ljudhärmande (se knacka)
knalla (i knalla sig i väg o. dyl.):
besläktat med no. knaldra gnaga med
möda; gå sakta o. dyl.; i övrigt ej fullt
uppklarat

1. knalle gårdfarihandlare: möjl.
bildat till knalla i bet. ’gå sakta*

2. knalle mindre, kal klippa, liten höjd:
no. knall plump person; urspr. bet. trol.
’klump’

3. knalle (ett slags hårt skeppsbröd):
egentl, samma ord som 2 knalle

knape (en riddares tjänare, väpnare):
fsv. knapi man av lågadeln, no. knape
karl; storman; av lågty. knape ung man
i tjänande ställning, sidoform till ty.
Knabe gosse; urspr. bet. ’liten klump’
knaper torr och hård; knapp, torftig:
trol. en sen nybildn. till knapra, med
anslutning i bet. till 2 knapp

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free