Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - förbaskad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbaskad
föresats
förbaskad: förmildrande ombildn. av
förbannad
förbehålla: efter likbet. mit. vorbehalden,
ty. vorbehalten. Härtill förbehåll
förbi: av lågty. vorbi (ty. vorbei)
förbistra: av lågty. vorbisteren förvirra
m. m. (jfr bister). Härtill förbistring
förbjuda: fsv. forbiupa, isl. fyrirbiöda;
sannolikt lån från forneng. forbeodan
(eng. forbid) el. fornsachsiskt farbeodan
(jfr ty. verbieten)
förblommerad förtäckt: utvidgning —
efter verben på -era — av äldre
förblommad; av lågty. vorblomen, egentl,
’smycka med blommor’, därav
’försköna; framställa på ett figurligt sätt’
förbluffa: av lågty. vorbluffen (ty. ver-
blüffen); jfr bluff
förborgad gömd; hemlig: efter lågty.
vorborgen, perf. part. av vorbergen
gömma
förbrylla: bildn. till sv. dial. brylla med
samma bet. samt trol. med för- från
förvilla o. dyl.
1. förbryta genom brott förverka (t. ex.
förbrutet gods): fsv. forbryta med samma
bet.; jfr förverka
2. förbryta begå brott (särskilt reflexivt
/. sig mot): fsv. forbryta (sik) med
samma bet.; jfr 2 brott. Härtill förbrytare;
förbrytelse
förbund: av lågty. vorbunt med samma
bet. (jfr ty. Bund), till vorbinden
förbinda (se binda)
förbålt kolossalt; förbaskat: av för-
alltför och sv. dial. bål stor, präktig; se
4 bål- i. t. ex. bålgeting
fördel: av lågty. vordël (t}7. Vorteil),
egentl, ’först tagen del’; jfr nackdel.
Härtill fördelaktig
fÖrdevin’d med medvind: av holl. lågty.
vor de wind framför vinden; jfr
bidevind
fördom: med nuv. bet. från mitten av
1700-t.; efter ty. Vorurteil med samma
bet.; i sin tur efter likbet. fra. préjugé,
till verbet préjuger på förhand avdöma,
avgöra (utan stadgad prövning), av
lat. praejudicafre med samma bet.;
se prejudicera (med prejudikat).
Bet.-utvecklingen har sålunda skett
hos det fra. substantivet och därifrån
övertagits i de ty. o. sv.
översättningarna. Härtill fördomsfri, -full
fördraga tåla: av lågty. vordragen (tv.
vertragen), besläktat med draga.
Härtill fördragsam
fördäck: av lågty. vordecke med samma
bet., sammansättn. med däck
fördärva: av lågty. vorderven (ty.
ver-derben); av oviss härledning
1. fore väglag: fsv. fore, isl. føri;
sub-stantivbildn. till 1 för
2. fore (prep., adv., prefix): fsv. isl.
fyri[r], ty. für; utvidgad form av fsv.
for (ty. vor, eng. for); se 2 för
förebrå: fsv. imperf. forbradhe
förebrådde, ombildn. av äldre forbra; detta
är egentl, imperf. till forbreghpa
förebrå, egentl, ’förekasta’, se 1 bragd,
brås på; jfr da. bebrejdc förebrå. Härtill
förebråelse (till förebrå sig)
förebygga avvärja, hindra: känt fr.
1500-t.; da. forebygge; efter ty. vorbauen,
egentl, ’bygga framför’, som i sin tur
är till bet. påverkat av lat. obsirafere
bygga i vägen, hindra (jfr
obstruktion); i bildl. bet. (/. en olycka)
påverkat av ty. vorbeugen avstyra
förebära framföra som skäl el. ursäkt:
fsv. forebæra; eg. ’bära framför sig’
1. föredraga hellre önska: efter ty.
vor-ziehen med samma bet.
2. föredraga framställa: efter ty.
vor-tragen med samma bet.
föredöme: känt från o. 1800 (J. A.
Lindblom); äldre äfterdöme (fsv.
æptir-döme, isl. eptirdæmi mönster; exempel,
egentl, ’något som man kan döma
efter’), ombildat efter förebild, -syn o.
dyl.
förekomst: av lågty. vorkumpst, till
förekomma; jfr ankomst m. fi.
föremål: känt från o. 1750; sv. ordbildn.
till 5 mål, eg. ’mål för uppmärksamhet
o. dyl.’ (efter förebild, -syn m.fl.); jfr da.
formål
förena: efter lågty. vorënen, ty. vereinen
med samma bet.
föresats: känt från 1700-t.; efter ty.
Vorsatz med samma bet., till verbet
sich vorsetzen, varav sv. föresätta sig
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
