Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - eda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eda
eidgeschworen med samma bet.; edsöre:
av fsv. ep-söre edsavläggelse, till -söre
svärjande, bildn. till verbet svärja
eda, ida bakström: fsv. idha, isl. ifla,
bildn. på partikeln id- åter, tillbaka,
omigen; jfr idelig, idissla, idrott
e’damerost holländsk ost: efter staden
Edam i Holland
edda namn på en av Snorre (o. 1220)
författad lärobok för skalder; sekundärt
också på en samling folkliga dikter om
gudar och hjältar: trol. samma ord
som isl. edda farfars mor, den gamla;
S. har gett sin bok detta namn, därför
att den innehåller gammal dikt och
lärdom
eder, er (objektsform av I): fsv. iper, isl.
ySr; gemens, germ. ord (jfr ty. euch,
eng. you) av ovisst ursprung. Härtill
eder, "er (possess. pron.): fsv. ipar, isl.
yfivarr; gemens, germ. ord (jfr ty. euer,
eng. your) av dunkelt ursprung
edik’t påbud: av lat. edic’tum kungörelse,
påbud; till edi’cere utsäga, kungöra;
påbjuda
edi’l romersk ämbetsman (som hade
uppsikt över staden, dess gator och
byggnader): av lat. ædi’lis med samma
bet., till æ’des byggnad
edition upplaga: av lat. edifio utgivande;
uppgift, till verbet e’dere giva ut
edukation uppfostran; levnadsvett: av
lat. educa’tio fostrande; uppfostran, till
educa’re uppfostra
efemä’r kortvarig: av grek. efe’meros,
egentl, ’som varar endast en dag’
effek’t verkan; intryck; i plur. =
resgods: av lat. effec’tus utförande, verkan,
till effic’ere verkställa, utföra; jfr
profit, faktisk, affekt. Härtill effektiv
verkningsfull, verksam: av lat.
effecti’-vus med samma bet.
effektuera utföra, verkställa: av fra.
effectuer med samma bet., av
medeltidslat. effectua’re; av effec’tus; se
effekt
effeminerad förkvinnligad: egentl, perf.
part. av fra. efféminer göra kvinnlig;
bildn. på lat. fe’mina kvinna
e forus uppsyningsman: av lat. eph’orus;
av grek. eforos uppsyningsman, hög
ämbetsman (i Sparta)
efter: fsv. æftir, isl. eptir; till runsv. aft,
isl. apt efter; trol. bildn. på av; jfr
åter, afton
eftergift avdrag, lindring, medgivande:
bildn. till giva efter
eftergiven medgörlig, undfallande: eg.
perf. part. av giva efter, men med bet.
av pres. part. ’eftergivande’; möjl. på
grund av försvagning i subst,
eftergivenhet; jfr närgången, påflugen m. fi.
1. efterhand (e. i kortspel; i efterhand
efteråt, efter andra): urspr,
kortspelsterm, efter likbet. ty. Hinterhand;
bildat som motsättning till förhand
2. efter han’d (även sammanskrivet
efterhand) adv. småningom, konj. e.
som: da. efterhånden; efter lågty. na der
hand, ty. naoh der Hand med samma
bet.
eftermäle: bildn. till fsv. mæla æptir
tala efter, se mäla, 1 mål, vedermäle
ega’l likgiltig: av fra. egal; av lat.
aequa’lis jämn; lika; jfr ekvation
égard [ega’r, ega’rd] aktning, hänsyn: av
fra. égard hänsyn; bildn. till fornfra.
esgarder betrakta; till gärder (se
gardera)
egen: fsv. eghin, isl. eiginn; gemens,
germ. ord (ty. eigen, eng. own), egentl,
perf. part. av äga. Bet. ’säregen,
egendomlig, besynnerlig, konstig’ har
motsvarighet i andra språk (bl. a. da.
och ty.)
egendom: efter mit. egendom med samma
bet., ty. Eigentum
egendomlig: efter ty. eigentümlich med
samma bet.
egennamn: närmast efter ty. Eigenname,
vilket i sin tur återger likbet. lat.
no’men prop’rium
egenskap: efter ty. Eigenschaft
egentlig [ejen’t-]: av lågty. ëgentlik (ty.
eigentlich), bildn. till egen; sålunda
ursprungl. ’tillhörande som egendom’;
se egen
egg: fsv. æg, isl. egg; gemens, germ. ord
(ty. Ecke kant, hörn, eng. edge) med
urspr. bet. ’något spetsigt’, till roten i
ag, ax, akut m. fi. Härtill egga
uppmuntra, driva på
egi d [-g-] skydd; ledning: ytterst av
grek. aigis’ guden Zevs’ sköld
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
