Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - djärv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djärv
dombjällra
djärv: fsv. düerver, isl. djärft; nord. ord,
besläktat med ty. deri grovkornig; av
omstritt ursprung. Härtill djärvas
djävul: fsv. diævul, isl. djgfull; ar lat.
dia’bolus, grek. dia’bolos; egentl,
’förtalare, anklagare* (se t. ex. Job 1: 6 f.,
Uppenb. 12: 10); jfr diabolisk
dobbla [dåbb’la] spela (kort el. tärning):
av lågty. dobbélen med samma bet.;
möjl. besläktat med dubbel
docera tala i överlägsen och
undervisande ton: egentl, ’undervisa’; av lat.
doce’re med samma bet.; jfr doktor,
doktrin, dokument. Härtill docent
(universitetslärare): av lat. doc’ens
(ack. docen’tem), eg. pres. part. av
doce’re; docentu’r docentbefattning:
bildat efter professur, adjunktur
m. fi.
dock: av lågty. dock (ty. doch);
motsvarande ett inhemskt fsv. isl. på; bildn. på
stammen i den, det, de
1. docka leksak; knippa tråd el. garn:
fsv. isl. dokka; gemens, germ. ord
(mångenstädes med bet. ’liten flicka’);
av ovisst ursprung
2. docka (skepps-): av lågty. docke (holl.
dok, eng. dock); av ovisst ursprung
doffel [dåffel] el. duffel (ett slags tjockt
ylletyg) (1940-t.): av lågty. el. holl. el.
eng. duffel; trol. efter den belgiska
staden Duffel
doft: av ty. Duft ånga, vällukt; samma
ord som fsv. dopt, dupt damm, stoft, isl.
dupt
doge [då’sj] (högsta överhetspersonen i
den forna republiken Venedig): av ital.
doge, en venetiansk form av duce
anförare, av lat. dux (ack. du’cem), till
du’cere leda (jfr dukat, de-, pro-,
reducera)
dogg: av eng. dog hund
dogm [dåg’m] lärosats: av grek. dog’ma
mening; lärosats; till doke’in mena, lära
(jfr lat. doce’re lära, se docera); jfr
ortodox. Härtill dogmati’k;
dogma’-tisk; dogmatiker
dok: av lågty. dok (ty. Tuch) kläde, tyg;
jfr duk
dok’tor (pl. dokto’rer)i av lat. doc’tor
lärare; till doce’re lära (jfr docera)
doktri’n lärosats; lärdomsgren: av lat.
dodri’na undervisning; lärdom; lära.
Härtill doktrinär som ensidigt håller
fast vid en åsikt, dogmatisk. Jfr
indoktrinera
dokumerTt urkund, handling, skrivelse:
av lat. documen’tum lärdom; föredöme;
bevis; till lat. doce’re (se docera).
Härtill dokumentera; dokumentation;
dokumentär (t. ex. d.-film);
dokumenta’-risk stödd på dokument
dolikocefa’1 långskallig: modern bildn.
(av Anders Retzius) av grek. dolikos’
lång och kefale’ huvud
dolk: av lågty. dolk (ty. Dolch)-, möjl.
besläktat med isl. ddlkr spänne; kniv
doirar: av eng. dollar; se daler
1. dolma: se kåldolma
2. dol’ma (dolma’n) husarrock: av
ungerska dolmåny, av turk. dolama
släpande klädnad
dolomit (en bergart): efter fra. geologen
D. G. S. Dolomieu (1750—1801)
1. dolsk [då’lsk, dål’sk] lömsk, bakslug:
till fsv. isl. dul vägran, nekande;
förtegenhet; se dölja
2. dolsk [dålsk, dål’sk] trög, slö, liknöjd:
fsv. dulsker trög, bildn. till fsv. dol trög,
gemens, germ. ord (ty. toll galen, eng.
dull slö), besläktat med dvala och
dölja; jfr 1 dolsk
1. dom [då’m] domkyrka: av ty. Dorn;
av ital. duomo; av lat. dom’us (Dei)
(Guds) hus; jfr 1 domestik, domicil,
dominera. Härjämte dom- [domm’-]
(i domkyrka, -kapitel, -prost), fsv. dorn-,
av lågty, dorn-, av lat. dom’us i den
medeltida bet. ’hus bebott av en
biskopskyrkas kaniker’; jfr domherre,
-kapitel
2. dom dömande; domslut: fsv. domber,
isl. dåmr; gemens, germ. ord med
grund-bet. ’(fast)ställande, bestämmelse’,
besläktat med dåd; bildn. till ett germ.
verb. ’göra’ (ty. turi, eng. do); jfr
döma; före-, omdöme; duma.
Samma ord är -dom i t. ex. barndom,
egendom, fattigdom, gudom, kristendom,
kännedom, spådom, svordom, ynkedom,
dombjällra klocka på seldon: jfr no.
dumbjølla; till fsv. dumber (se dum)
i bet. ’dov’
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
