Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - böra ... - C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böra
cedera
ungefär ’vindsråtta’;
betydelseutvecklingen oklar
böra: fsv. børa (mik hyr mig tillkommer);
inhemskt ord, besläktat med bära och
börja, dock delvis påverkat av lågty.
hören böra (ty. gehühren)
börd: fsv. hyrp f., isl. burdr m.; gemens,
germ. bildn. (ty. Geburt, eng. birth) till
bära i bet. ’föda’; jfr järn-, vittnes-,
neder-, upp-, inne-, åtbörd,
återbörda
börda: fsv. hyrpe, byrdha, isl. byrör; nära
besläktat med bära; jfr påbörda
1. bördig fruktbar: till börd i en äldre
bet. ’avkastning, det som jorden bär’
2. bördig härstammande från: bildn. till
börd
börja: fsv. hyria, børia, isl. byrja;
besläktat med bära och trol. med
grund-bet. ’lyfta’
1. börs penningpung: av lågty. börs, av
medeltidslat. bur’sa penningpung;
av-grek. byr’sa djurhud, lädersäck; jfr
1 buss, remburs
2. börs fondbörs, hus där köpmän möts
för affärer: av lågty. börs, holl. beurs,
ty. Börse med samma bet. Urspr,
namn på ett handelshus i Brügge,
uppkallat efter köpmansfamiljen van der
Burse, som i sitt vapen förde tre
penningpungar; där möttes
lombardiska köpmän och gjorde affärer med
flandriska. Senare blev ordet namn på
liknande samlingslokaler för köpmän
och mäklare i andra nederländska o.
tyska städer. Sålunda egentl, samma
ord som 1 börs, som på en omväg hade
fått en ny bet.
börting laxöring (norrl.): trol. av äldre
birtinger, till adj. isl. biartr bjärt,
glänsande; se bjärt
1. bössa dosa (t. ex. sparbössa): fsv.
byssa; av likbet. lågty. busse (jfr ty.
Büchse), egentl, ’cylindriskt träkärl,
urholkad stock (av buxbom)’; av
medeltidslat. bux’is dosa av buxbom; jfr
buxbom, box, bussning
2. bössa skjutvapen: fsv. byssa; av
likbet. lågty. busse; egentl, om järnröret;
överförd användn. av 1 bössa
bösta slå, stöta: fsv. hösta, isl. beysta
med samma bet., möjl. besläktat med
isl. bauta slå; jfr bautasten
böta: bildn. på bot
böter: pl. av bot i bet. ’gottgörelse’
bövel djävul: möjl. en äldre biform till
bödel med bet. genom påverkan av
djävul
C
cafete’ria: se kafeteria
camembert [kam’angbär] (en fransk
mjukost): efter staden Camembert i
Normandie
camouflage: se kamouflage
oampa: se kampa
cancer: se kancer
cande la (måttsenhet för ljusintensitet):
modern bildn. till lat. cande’re lysa,
glänsa, glöda, vartill också candela ljus
(se kandelaber, kyndelsmässa),
adj. can’didus ljus (se kandidat)
cape [kä’p, kejp] (pälskrage): av likbet.
eng. cape; av medeltidslat. ca’pa kappa
med hätta; jfr kappa
ca’rdigan (ett slags stickad ylletröja):
efter en engelsk Earl of Cardigan (d.
1868)
carte blanche [karrt blansj] oinskränkt
fullmakt; fra. uttryck: carte kort och
blanche vit; sålunda vitt, icke ifyllt
kort
Caterpillar larvtraktor, bandtraktor: av
likbet. eng. Caterpillar, eg. ’kålmask,
larv’
ce’der (österländskt barrträd): av lat.
ced’rus, av grek. ked’ros, som brukades
om flera träd och buskar; jfr c edra t,
citron
cedera avstå från: av fra. ceder; av lat.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
