Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. bank sandbank o. dyl.: av lågty. bank,
samma ord som ty. Bank bänk; jfr
bänk
2. bank penninginrättning: över fra.
banque av ital. ban′co, ban′ca
penningutlånares bord, av germ. ursprung (ty.
Bank bänk, se föreg.); jfr banko,
bankrutt
1. banka slå, bulta: trol. avledning av ett
fornnord. verb banga slå, möjl. dock helt
eller delvis ljudhärmande
2. banka i en sväng el. kurva motverka
centrifugalkraften (i bil el. flyg): av
likbet. eng. bank; a t subst. eng. bank
sluttning, samma ord som 1 bank.
Härtill bankning lutning
bankett′ festmåltid: av fra. banquet, av
ital. banchett′o liten bänk, måltid, som
på kvällen åts på en bänk; jfr bank,
bänk
banki′r: av fra. banquier, avledning av
banque penningbank; jfr 2 bank
ban′ko bankmynt (i banko = en halv
gång till så mycket): av ital. ban′co
penningbank; jfr 2 bank
bankrutt′ konkurs; ruinerad: av fra.
banqueroute, av ital. banca rotta
sönderbruten bänk, egentl. om det till tecken
på betalningsinställelse sönderbrutna
växelbordet; jfr 2 bank
bann: fsv. isl. bann, n., ett i de germ.
språken mångenstädes förekommande
ord med urspr. bet. ’förbud, påbud’;
härav medeltidslat. bannum först
’bötesstraff’, sedan ’kyrkligt straff, bann’;
jfr bandit, banal. Härtill bannlysa
lysa i bann
banna förbanna; tillrättavisa, gräla;
svärja: fsv. banna, da. bande; ursprungl.
bildn. till bann. Härtill förbanna
banta genomgå avmagringskur: av eng.
bant, efter W. Banting, som på
1860-talet först införde bantingskuren vid
vissa sjukdomar
ban′tam viktklass; hönsras: av
ban′tamhöns, dvärghöns från provinsen Bantam
på Java
bantlä′r (ett slags axelgehäng): ytterst
av fra. bandoulière, avlett av banderole
gevärsrem
baptis′t: av grek. baptiste′s neddoppare,
döpare
1. bar sandbank: över eng. bar av fra.
barre med bl. a. samma bet.; av
medeltidslat. barra, av okänt ursprung
2. bar disk; utskänkningsställe;
självservering (vid disk): av eng. bar med
samma bet., av fra. barre i bet. stång,
skrank, identiskt med 1 bar; jfr
1 barr
3. bar (fys. term, enhet för tryck):
modern bildn. av grek. bar′os tyngd; jfr
barometer
4. bar blottad, naken: fsv. bar, isl. berr;
gemens. germ. ord med släktingar i
andra indoeurop. språk
bara endast: no. bara; trol. en form av
adj. bar (se 4 bar), som uppfattats som
adv.
barack′ lägerhydda; skjul: av fra.
baraque, trol. bildat på ett (ej belagt) lat.
barr′um lera
barbacka (i uttrycket rida b. utan sadel):
egentl. barbaka, d. v. s. på hästens bara
rygg; med förkortning av ä-ljudet i
obetonad ställning; för bildningen jfr
barfota
barba′r ociviliserad människa; rå person:
ytterst av grek. bar′baros person, som
babblar, som ej talar grekiska. Härtill
barbari′; barba′risk
barbe′rare: ytterst av fra. barbier med
samma bet., av medeltidslat. barba′rius,
avledning av lat. bar′ba skägg
1. bard hornskiva i munnen på vissa
valar: trol. ett ty. el. holl. lånord; jfr ty.
Bart skägg (lat. barba); jfr barberare
2. bard skald: litterärt lånord, urspr.
ett keltiskt ord bard sångare
bardalek strid: bildn. av fsv. bardaghi,
isl. bardagi strid och lek
bardisa′n korsgevär: ytterst av ital.
partigia′na med samma bet.
bardu′n (ett slags stag): av ital. bardu′ne,
möjl. besläktat med 1 bord
barege [-ä′sch] (ett slags tunt, glest
kamgarnstyg): av likbet. fra. barège; efter
orten Barèges i s. Frankrike, där tyget
först tillverkades
barett′ (ett slags mössa utan skärm): av
fra. barrette, av ital. barett′a, avlett av
ett folkligt lat. birr′um (ett slags
kapuschong)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
