Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - XI. Våra måltider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.
den böra vi ju göra så lätt som möjligt, och vi behöfva
dervid i allmänhet intet fett för att framkalla känslan af
mätthet, hvilket ju enligt hvad vi förut sett, är en af
fettets förnämsta uppgifter vid näringen.
Derföre blifver för aftonmålets vidkommande redan
gröt och mjölk en väl kraftig spis och kan med fördel
utbytas mot soppor eller vällingar. Vi kunna alltså till
aftonmål med fördel använda den under 6) angifna
frukostmatsedeln, eller Grahambröd och i vatten kokad
korn-grynsvälling. I stället för korngrynsvällingen kunna vi
sätta hvilken annan i vatten kokad välling som helst, (som
vi se blifva mjölkvällingarne allt för feta och
ägghvite-rika). För den, som ej nöjer sig med vattenvällingar,
kunna med största fördel vällingarna kokas med hälften
vatten och hälften mjölk. Vi hafva ej i tabellen, för att
undvika onödig vidlyftighet, närmare angifvit
sammansättningen af dylika vällingar. Tillfoga derföre här, att då i
genomsnitt en portion = 50 gr. kf. af en vattenvälling
väger 800 gr. = 2 djupa tallrikar och en portion
mjölkvälling väger 300 gr. = 1 djup tallrik, så kan en
portion välling, kokt med hälften vatten, hälften mjölk, anslås
till vid pass 172 djup tallrik.
Till omvexling med vällingar kunna med allra största
fördel soppor kokta på grönsaker tjena. En sådan soppa
är af den allra utomordentligaste betydelse för näringen,
enär den i oförminskad mängd innehåller alla de
närsalter, som de olika ingredienserna besitta. Den framställes
helt enkelt så, att rot- och grönsaker t. ex. morötter,
palsternackor, blomkål, kålrötter, selleri, spenat m. m. m. m.
skäras i strimlor och derefter kokas med vatten så länge,
att alltsammans blifver genomkokt utan att dock
sönderfalla. Afredes, om man så vill, med något hvetemjöl samt
persilja, hvarefter anrättningen är färdig för bordet. Vi
igenkänna i denna soppa en gammal och tyvärr kär
bekant: köttsoppan, med hvilken så mycket ofog bedrifvits
och bedrifves. Men vår växtsoppa är befriad från alla de
skadliga och nervretande beståndsdelar, som äro de enda
verksamma i buljongen. I denna form, som växtbul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
