- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
39

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I sällskap med stjärtmesar genom skogen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eget för stjärtmesen. Man återfinner det hos nästan alla
småfåglar och det observeras lättast hos trastar och
piplärkor. Trasten är så försiktig, att han vanligen intager
en sådan ställning när han, efter att ha flugit ett stycke,
slår till i ett träd, och han sitter så tills han förvissat sig
om, att ingen fara är å färde. Därigenom, att han gör
sig smal och riktar näbbet uppåt, blir han äfven för
människan svårare att se och uppifrån är han troligen
icke lätt att upptäcka.
Endast några ögonblick, medan den fruktade
rof-fågeln flög förbi, hade mesarne tid att sitta stilla. Den
korta tystnaden afbröts snart af några knäppningar —
ett tecken till att faran var öfverstånden — och så
börjades åter det rastlösa arbetet.
Det bar nu af ut i betesmarker, där det blef svårt
för mig att följa med, och jag måste anstränga mig till
det yttersta. Endast ett ögonblicks uppehåll gjorde
fåglarne då och då i en enbuske eller vid en tufva, och
riktningen togs ned mot Hornborgasjön. Vi kommo så
fram till en hage med stora ekar, i hvilkas toppar de
små landstrykarne troligen funno ett rikare bord dukadt,
ty de uppehöllo sig där så länge, att jag blef i tillfälle
pusta ut några få minuter.
I ekarna kommo fåglarne i beröring med ett par
blåmesar och äfven några kärrmesar voro här i deras
väg, men dessa mer stationära fåglar voro ingalunda
hågade att gifva sig med på färden, utan blefvo snart
lämnade efter.
Efter att ytterligare en barrskog genomströfvats,
nåddes Hornborgasjöns strand med dess rika vass. Här
gjordes halt för ett ögonblick, fåglarne samlade sig helt
tätt i en vassrugg och sutto där kanske en tjugondedels
minut helt stilla, liksom toge de sig en funderare öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free