Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Syra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Syra, gr. Kykladö, 81 kv.km., 26,856
inv. Hst. Hermupolis.
Syracuse (sirr’åkjûs), st. i n.-amer.
staten New York, vid Eriekanalen,
118,880 inv. Univ., saltkällor.
Syrakusa, g. geogr., största stad
på Sicilien, omkr. 300,000 inv. Nu
Siracusa, starkt befäst, 32,030 inv.
syre, O = 16, ett icke metalliskt
grundämne, beståndsdel i luft,
vatten, växter, djur m. m.
Framställes gm upphettn. af flere af
dess föreningar, t. ex.
kvicksilfveroxid. Vanl. framställes det gm
upphettn. af klorsyradt kali och
brunsten. Färg- och luktlös, ej
brännbar gas, men s. befordrar
kroppars förbränning. Gm högt
tryck o. låg temp. öfvergår s. till
vätska. S. ingår förening m. alla
element utom fluor o. bildar m.
dessa oxider o. syror. Uppt. 1774
af Priestley o. Scheele.
syrén, Syringa L., Olcaccæ. S.
vulgaris L., buske fr. Karpaterna;
S. persica L., fr. Kaukasus, m. fl.
arter, prydnadsbuskar.
Syrien, del af asiat. Turkiet vid
Medelh. och Libanon.
Sy’rinx, gr. myt., arkad. nymf, s.
flydde för Pan; förvandlad till en rörpipa.
syriska språket tillhör den
arameiska grenen af den semit.
stammen. Nu dödt.
syrjäner, fin. folk i n. Ryssld.
syror, kem., föreningar, som med
baser bilda salter o. af hka många
smaka surt och färga blått
lackmuspapper rödt. Haloiderna: klor,
brom, jod, fluor, bilda s. direkt med väte.
syrsan, Gryllus domesticus L.,
insekt af rätvingarnas ordn., lefver
i hus, älskar värme, hannen
frambringar medelst täckvingarnas
gnidning mot hvarandra ett
entonigt, sirpande läte (»sång»).
Syrten, vik af Medelh. på Afrikas
n. kust.
syrtūt, fr., öfverrock; bordställning.
syrvivans’, se survivance.
systēm, gr., ett smnsatt helt;
vetenskspl. lärobyggnad. -atisēra,
framställa systematiskt. -atisk,
ordnad till ett helt.
Systerbäck, å, som utfaller i Fin.
viken. 1323/1617 gräns mel.
Sverige o. Ryssland.
sys’tole, gr., läk., hjärtats naturliga
smndragning. Jfr diastole.
Széchényi (setschen’ji), Steph., gref.,
ungar. patriot, f. 1792, framstående
i allmännyttiga sträfvanden
för Ungarn. Sköt sig under
vansinne 60.
Szegedin (seg’-), ungar. st. v. Teis
o. Maros, 102,991 inv.
Szigeth (si-), 1) ungar. st. vid Teis,
17,405 inv.; 2) ungar. st. v. Almas.
Ford. fästn., försvarad 1566.
Szolnok (såll’-), ungar. st. v. Teis,
25,329 inv.
såghajen l. sågfisken, Pristis
antiquorum Lath., af bredmunnarnas
ordn., till 5 m. l.; nosen
utdragen till en 1,5/1,9 m. l. såg.
såpa, se tvål.
sår, gm yttre våld framkallad
sönderslitning af mjuka delar i
kroppen. Kan vara skär-, stick-, skott-,
kross-, bitsår etc. Farliga dels
direkt gm de sårade delarnas
skador, dels indirekt gm möjlighet
för s. k. sårbakteriers inträngande
i organismen (s. k. sårförgiftning),
likt ofta leder till döden.
såvēra, fr., rädda, frälsa.
sädesärlan, Motacilla alba L., af
tättingarnas ordn., 18 cm. l., i
Europa, Asien, Afrika. Hos oss
flyttfågel.
Säfveån, flod i Västergötld, 85 km.
l., utf. vid Gbg i Göta älf.
säkerhetsakten, se förenings- o.
säkerhetsakten.
säkerhets|lampa, af Davy
uppfunnen lampa, består af en sluten
cylinder af fint metallnät, hvari
lampan brinner. Nätet hindrar
lågan att antända explosiva gaser.
Användes i grufvor. -ventil,
ventil på ångpanna, s. öppnar sig, när
ångtrycket blir för starkt.
säldjur, Pinnipedia, ordn. bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
