Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kolerin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolonn’, fr., pelare, truppformering
m. flera led bakom haa.
kolonnad, fr., pelarrad.
koloratūr, lat., tonk., löpningar,
drillar o. d. i sång.
kolor|ēra, lat., färglägga. -it,
färgton.
koloss’, gr., jättestod. -āl, jättestor.
Koloss’ai, g. geogr., st. i Frygien.
kolossen på Rodos, kolossalbild
af Helios på ön Rodos, omkr. 34 m. h.
kolosserbrefvet i N. T., förf. af
aposteln Paulus o. ställdt till
församl. i Kolossai.
koloxid, CO, giftig, af 1 atom kol
o. 1 at. syre bestående gas, som
bildas vid kolsyras beröring m.
glödande kol l. vid kolhaltiga
ämnens förbränning vid otillräckligt
lufttillträde.
koloxidförgiftning, uppstår genom
inandn. af kolos l. lysgas,
framkallar hufvudvärk, häftigt
pulserande af tinningsartärerna,
medvetslöshet, äckel o. s. v.
Botemedel: frisk luft, konstgjord andning,
blodtransfusion.
kolport|ēra, fr., bära omkring till
försäljning; utsprida. -ör,
kringbärare af tidningar m. m.;
lekmannapredikant.
kolsvafla, CS2, en förening af kol
o. svafvel, framställes gm kols
glödgande i svafvelångor, bildar
en färglös, starkt ljusbrytande
vätska. Nyttjas till lösande af
svafvel, fett, hartser, guttaperka,
kautschuk m. fl. ämnen.
kolsyra, CO2 = 44, förekommer i
atmosf., i vatten o. bunden vid
metaller. Framställes gm
sönderdeln. af kolsyrade salter m.
svafvel l. saltsyra. Färglös o. svagt
syrlig. Öfvergår till vätska gm
afkyln. und. starkt tryck. K.
tjänar till framställn. af blyhvitt,
ammoniak, soda, kolsyradt vatten,
ss. eldsläckningsmedel m. m.
kolsyradt vatten, se mineralvatten.
Kolum’bus, se Colombo.
Kolthoff, Gust. Isak, zool., f. 1845
Skarab. l., konservator vid Upps.
univ., uppsatte o. ordnade Biol.
museet i Sthm, skr. Vårt
villebråd (95/96), Vandringar i
naturen (97) m. m.
kolumn’, lat., trycksida; vertikal
afdeln. för siffror o. d.
kolväte, en stor mängd föreningar
mel. kol. o. väte, af hka ngra äro
gasform. vid vanl. temp., andra
flytande l. fasta.
Kolyma, fl. i ö. Sibirien, utfaller i
N. ishafv., omkr. 1,787 km. l.
Kol’zov (-såff), Alex. Vasilj., ry.
lyriker, f. 1809 Voronesch, d. 42.
Kolzov-Massalski (-såff-), Helena
(pseud. Dora d’Istria), förf., f.
prinsessa Ghika 1828 Bukarest,
d. 88 Florens. Skr.: La vie
monastique etc. (55), Les femmes en
Orient (60) m. m.
koma, gr., läk., djup sömn; astron.,
ett kometernas kärna omgifvande
töckenhölje. -tös, s. har afs. på
sömnsjuka.
komantscher, indianer vid Rio
Grande del Norte, omkr. 1,500.
kombattanter (-tang’er), fr., i strid
deltagande trupper.
kombination, fr., smnställn.,
förening. -sförmåga, gåfvan att
smnställa enskilda fall och däraf
draga slutsatser.
kombinera, fr., förena, göra en
kombination.
komedī, gr., lustspel. -ant, d. b.,
skådespelare.
komēter, gr., släpstjärnor, astr.,
himlakroppar m. töckenhölje och
vanl. äfven m. svans, uppdyka
plötsl. på himlen och försvinna
vanl. eft. kort tid för alltid;
endast ngra få återkomma o. deras
bana är elliptisk m. stor excentricitet.
komfort’, fr., hemtrefnad,
bekvämlighet. -ābel, bekväm.
kom|īk, gr., löjeväckande. — -iker,
lustspelsförf., rolighetsmakare. —
-isk, hörande till lustspel, lustig.
komitāt, lat., grefskap; i Ungarn
förvaltningsområde.
komité, fr., utskott.
kommabacill, bakterie, s.
förekommer i asiat. kolera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
