Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Felix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krzemieniec. Skr. den gripande
hymnen »Polens frihetsbön».
Felix, »den lycklige», namn på 5
påf., 1) F. I. reg. 269/74, d. s. martyr.
— 2) F. II, reg. 356/58.
— 3) F. III, reg. 483/92.
— 4) F. IV, reg. 526/30.
— 5) F. V (motpåf.), se Amadeus VIII.
fellāh, arab., den åkerbruk.
befolkningen i Egypt. o. Arabien, en
blandn. af araber o. fornegypter.
Fellata, se Fulbe.
Fellin, st. i Livld, v. F.-kanalen,
7,659 inv., intagen af svenskarne
1600 o. 1608.
felloplastīk, gr., korksnideri.
fellows (fellås), eng., kamrater;
namn på de högre, graduerade
medl. af universitetsafd. i Oxford
o. Cambridge, s. åtnjuta
stipendier; äfven medl. af vetenskapliga
föreningar i England (abbr. F.).
felonī, fr., hvarje brott mot
trohetsplikten, vare sig från
länsherrens l. vasallens sida;
länsherren straffades m. förlust af
länshöghet, vasallen m. förlust af länet.
Felsberg, topp på Odenwald, 517 m. h.
felsīt, en t. utseendet tät bergart,
best. af en blandning af kvarts
o. fältspat. F. bildar grundmassan
i felsitporfyr, en röd- l.
svartbrun porfyrart, allm. i Älfdalen.
feluck’, it., förr galärliknande krigs-
l. sjöröfvarfartyg i Medelh., nu
tvåmastadt fartyg m. stort s. k.
latinsegel.
Femern, preuss. ö i Östersj., v.
Holstein. 185 kv.km., 10,000 inv.
Hst. Burg.
feminīnum, lat., spr., kvinnl. kön.
femme (famm), fr., kvinna; f.
de chambre (-dö schambr),
kammarjungfru.
fenacetīn, läk., ett verksamt
medel (pulver) mot feber, hufvudvärk m. m.
fender, eng., sjö., korta bjälkar,
spiror l. hopbuntadt tågvirke o. d.,
hängda utombords på ett fartyg
till skydd mot skafn. och stötar;
i Förenta staterna skyddsanordning
framför spårvagn och lokomotiv.
Fénelon (fenlång’), Franç, de
Salignac de Lamotte, fr. teol.,
predikant o. förf., f. 1651 på slottet
F., 89 lärare f. Ludv. XIV:s
barnbarn, 94 ärkebiskop af Cambrai,
förföljdes af Bossuet ss. kvietist,
d. 15. Skr. den världsber. Les
aventures de Télémaque (99) m. m.
fenhvalar, se bardhvalar.
Fenīcien, gr. Foinike, g. geogr.,
smal kuststräcka mel. Libanon o.
Medelhaf. Inv., forntidens
förnämsta handels- o. fabriksfolk, voro
djärfva sjöfarare och behärskade
länge Medelhaf., vid hvars kuster
de anlade talrika, mycket blomstr.
kolonier. Prod.: metall- o.
glasvaror, purpurfärg m. m. St.:
Sidon, Tyros, Biblos, Berytos m. fl.
F. hade fordom egna kgr, utgör
nu en del af Syrien och tillhör
Turkiet.
fēnier, eng., (af ir. feinn, krigare),
heml. polit. förb., stift. i Amerika
1863, m. ändamål att lösslita
Irland från England och göra det
själfständ.; sökte 65 förverkliga
sin plan, men misslyckades,
likaledes 78. De agiariska rörelserna
på Irld kunna ans. s. efterdyningar.
Fenix, se Foinix.
Fenja och Menja, nord. myt, två
jättinnor, s. åt den danske kon.
Frode drogo kvarnen Grotte.
fenkål, (förvrängn. af ty. fenchel),
Foeniculum officinale All.,
Umbelliferæ, en i s. Europa, ngn gång
äfv. i Sverige odl. växt, af hvars
torkade frukt erhålles den i
handeln förek. f. o. ur hkn gm
destill. m. vatten fås den flyktiga
fenkolsoljan. Anv. i medicinen.
fennomān, anhängare af
fennomanī, »finskvurmeri», en i midten af
1840-talet uppkommen, men först
sed. början af 60-talet med ngn
egentl. ifver fortgående språk- l.
social rörelse i Finld, åsyftande
att undantränga svenska o. göra
fin. språket t. landets enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
