Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Descendens-teorien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sthm, järnv.-tjänstem., har skr.
Högt spel, Valuta, Örnarna m. fl.
dramer.
didym, Di = 147, sällsynt
jordartmetall, uppt. 1842.
Di’dyma, g. geogr., jon. st. på
Miletos’ omr. Apollon-orakel.
Die, (dī), fr. st. vid Drôme, 3,638
inv. Muskatvin.
Diebitsch-Sabalkan’skij, Hans Karl
Fr. Ant., gref., ry. fältmarsk., f.
1785, deltog i fälttågen 05 o. 12/14
o. s. öfverbefälh. i turk. fälttåg. 29,
då han tågade öfver Balkan, d. 31.
diecēs, gr., biskopsdöme.
Diedenhofen, se Thionville.
dielektrisk kallas en kropp, s. har
förmågan att gmsläppa elektricitet.
Dieppe, (djäpp), fr. befäst hamnst.
vid Kanalen. 27,839. inv. Badort.
dies, lat., dag, termin.
dièse, (djäs), fr., tonk.,
höjningstecknet #.
Di’es īræ, lat., »vredens dag»,
begynnelseorden t. sekvensen i
Celanos själamässa, omkr. 1230.
Diest, helg. st. vid Demer, 8,383 inv.
Diesterweg, (dist-), Friedr. Wilh.
Ad., ty. skolm., f. 1790,
semin.-dir. i Berlin, d. där 66. Skr.:
Wegweiser für deutsche Lehrer
m. m. samt utg. tidskr. Rhein.
Blälter für Erziehung und Unterricht.
diēt, fr., lefnadsordn. m. hänsyn t.
valet af mat o. dryck.
dietetīk, gr., hälsolära.
Dietlieb (dītlib), en af Didriks af
Bern 12 kämpar, hjälten i dikt.
»Biterolf o. D.»
Dietmar, ty. hist. förf. f. omkr.
976, sed. 1009 bisk. i Merseburg,
d. 19. Skr.: Chronicon, omfattande
tiden 908/1018.
Dietrichson, Lorentz Henr. Segelcke,
konsthist. o. vitter förf., f. 1834
Bergen, 58/75 i Sverige, bl. a. som
lärare vid de fria Konsternas akad.,
75 e. o. prof. i Kristiania. Skr.
Det skönas verld (67/70), Från min
vandringstid (73/75), skådesp. En
arbetare (72) m. m.
Dietz, Feod., ty. hist.-mål., f. 1813
Neunstetten, d. 70 Gray.
Dieu et mon droit (djö e mång
dråa’), fr., Gud o. min rätt, eng.
kronans valspråk.
Diez, Fried. Christ, grundl, af den
romanska filol., f. 1794, d. 76 ss. prof. i Bonn.
diffamation, lat., ärerörigt förtal.
differenshandel, handel, hvarvid
skillnaden (differensen) mel. det
öfverenskomna priset o. börspriset
för dagen erlägges. Är i vissa
länder förbjuden.
differentialräkning, eller
d.-kalkyl, gren af den högre mat., där
man räknar med förhållandet mel.
oändl. små differenser, differentialer.
Uppt. af Newton o. Leibniz.
differēra, lat., vara olika.
difficīl, lat., svår; kinkig, ogin.
difformitēt, lat., vanskaplighet.
diffraktion, lat., ljusstrålarnas
böjning.
diffūs, lat., utbredd, vidlyftig.
diffusion, lat., kem. den så
småningom skeende blandn. mel. i
beröring med haa varande vätskor
l. gaser utan någon kem. förändr.
hos desamma. Sma förhåll, äger
rum, när gaser l. lösningar äro
skilda gm en tunn membran. Se
dialys.
difteri, gr., läk., smittsam
slemhinneinflammat., is. i svalget. Ofta
dödande gm blodförgiftn. Behandl.:
gurgelvatten, pensling, tuschering
af de angripna delarna, -serum,
det af Behring uppt., med
framgång mot d. använda blodserum.
diftong’, gr., tveljud, af två olika
vokaler bildadt ljud.
digerdöden kallade samtida den
asiat, pestfarsot, som rasade i
Sverige 1350. Omkr. 1/3 af
befolkningen bortrycktes.
digerēra, lat., smälta maten.
diges’ta, lat., l. pandectæ,
största och viktigaste delen af
Justinianus’ lagsamling.
digest|ion, matsmältning, -iv,
befordrande matsmältning.
digitālis, L., Personatæ. D.
purpurea L., fingerborgsblomma, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
