Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Asinus ad lyram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Assmanshausen, by vid Rhen i
Wiesbaden, 1,028 inv. Vinodling.
associ|ation, fr., förening, -é,
bolagsman, -era, intaga i bolag o. d.
assonans’, lat., likhet i ljud af
slutorden i verser, t. ex. var o. glad.
assort|era, fr., ordna efter sorter;
förse (sig) med varor, -iment,
ordnadt varulager.
Assuān (förd. Syene), egypt. st. vid
Nilen, 13,101 inv. Sista katarakten.
assur|adör, fr., person, s. försäkrar
lif o. egendom, -ans, fr.,
försäkring, -era, försäkra mot skada.
Assyrien, g. geogr., land i Asien,
omfattade Arrakitsi, Assur,
Arbelitis, Adiabene, Kalonitis. St.:
Ninive, Ktesifon, Arbela,
Apollonia. Det assyr. riket omfattade
senare: A., Mesopotam.,
Babylonien, Pers., Medien, Baktrien,
Syrien. 1:e kon. Ninus byggde list.
Ninive. Efter honom Semiramis,
eröfr.-tåg till Indien. Sista kon.:
Sardanapalus, Salmanassar,
Sanherib, s. 705 f. K. framträngde
eröfrande ända till Egypt. 606
f. K. Ninives fall. A:s deln. mell.
Persien o. Medien.
Astar’te (hebr. Astarōt), syr.
gudinna, tempel i Tyrus o. Sidon,
de förstörande naturkrafternas
gudinna, dyrkad med mskooffer.
asten|ī, gr., svaghet, -opi, gr.,
svagsynthet.
Aster, bot., Compositæ, vanl. trädgårdsväxt.
asterisk’ (*), liten stjärna, af de
grek. filolog, nyttjadt tecken att
utmärka äkta ställen; nu
hänvisn.tecken till anm. under texten.
asteroīder, små planeter mell. Mars
o. Jupiter.
Asterophyllītes, grenar af
Calamites, hufvudbeståndsdel i
stenkolsfloran.
As’ti, it. st. vid Tanaro, 38,045 inv. Vin.
astigmatism’, gr., sjukdom i ögat,
orsak, af felaktig hvälfning af
hornhinnan, hvarvid det i st. f.
skarpa konturer ser otydl. ränder.
ast’ma, gr., anfallsvis påkommande
andnöd, framkallad gm utvidgn.
af lungblåsorna efter långvariga
bröstkatarrer, äfven gm kramp i
de fina luftrörens muskler,
hjärtfel, ansvälln. af näsmusslorna
m. m.
As’tor, Joh. Jak., ty. köpm., f. 1763,
d. 48 New York. Efterlämnade
20 mill. doll. Grund.
A.-bibliotek., N. York, A -huset i Walldorf,
hotellet (m. m.) Walldorf-Astoria
i New York.
Astor’ga, Eman. d’, komp., f. 1681
Palermo, d. 36. Stabat mater.
Astraia (-aj’-), gr. myt., dotter t.
Astraios o. Eos, identifierad m.
Dike, lämnade sist af gudinnorna
jorden, glänser sedan dess s.
stjärnbilden Jungfrun på himmeln.
Astrakān, ry. guv., 236,532
kv.-km., 994,775 inv. Hst. A. vid
Volgas mynning. 121,580 inv. 2
ärkebisk., botan. trädg.; befolkn. ryss.,
armen., tatar., pers. Kaviarberedn.
Betydl. handel. 1554 ryskt.
astrakān, lammfällar fr. A.
astrakān, se äpple.
astrāl, gr., s. har afs. på stjärnorna.
-kropp, enl. ockultismens lära
den andra, eteriska mskokroppen.
-olja, lysolja m. högre
antändn.-pkt än fotogen.
astro|fotometrī, gr., mätn. af en
stjärnas ljusstyrka, -fysīk, gr.,
vetensk. om himlakropparnas fys.
beskaffenhet, -gnosī, gr., kunskap
om stjärnor o. stjärnbilder, -grafī,
gr., stjärnbeskrifn. -lābium, gr.,
gammalt instr. till vinkelmätn.
-logī, gr., stjärntydningskonst,
förment vetenskap, s. af
himlakropparnas ställn. tror sig kunna
förutsäga mskors öde. -nomi, gr.,
vetensk. om himlakropparnas
rörelse, beskaffenhet m. m.
astronomiska ur, säkert gående ur,
s. nyttjas af astron.
astronomiska årsböcker, kalender
för astron. med uppgift om de
viktigaste elementen und. det
löpande året.
Asturien, Asturias, sp. prov.,
(718/925 kon.-rike) vid
Biscayaviken, 10,895 kv.km., 627,069 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
