Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutord.
Vi hafva sett, att under lyckligtvis sällan
förekommande omständigheter menniskan fullkomligt kan
nedsjunka till aptypen. Får man häraf omvändt
draga den slutsatsen, att apan under vissa gynnsama
förhållanden skulle kunna svinga sig upp till höjden
af de på lägsta kulturgraden stående vildarne?
Observationerna lemna ännu denna fråga oafgjord. Det
inkast man gjort, att menniskan genom språket
skiljer sig från apan, och att de som låta menniskan
utveckla sig ur aptypen, först hafva att uppvisa, när
den första apan begåfvades med språket; detta
inkast är lika så orimligt, som det är möjligt att göra
detsamma. Språket är ett resultat af den
fortskridande menskliga bildningens arbete; de på
lägsta kulturgraden stående stammarne hafva också de
ofullkomligaste språk. Vildarne ifrån Terai,
Oran-Gugur o. s. v. hafva ett efter deras aplika tillstånd
afpassadt språk; de kunna knappt göra sig bättre
förstådde än orangutangerna, gorillan och chimpansén
sinsemellan. Dessa varelser — menniskor så väl
som apor — hafva för en oerhörd mängd ting inga
uttryck i språket, emedan de icke hafva några
begrepp om dem och i sitt tillstånd icke heller behöfva
några.
Då det gifves hela stammar, som med afseende
på sin fysiska och den deraf beroende andliga
utvecklingen äro att ställa i jembredd med de högst
organiserade aporna, så kan man ej inse, hvarföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppeforn/0090.html
