Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 174. Henrik Gabriel Porthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det hade ju ständigt kämpat för sitt liv eller sitt bröd.
När fordom hertig Johan eller kejsarinnan Elisabet eller
anjalamännen hade talat om ett självständigt Finland,
förstod ingen dem, ej heller skulle en sådan yttre (politisk)
självständighet då varit oss nyttig. Det var icke heller
en sådan, Porthan lärde oss: när han tänkte på riket,
kallade han sig svensk. Han lärde oss, att det finska folket
är av Gud danat med ett sådant eget skaplynne, att det
måste söka sin bästa livskraft inom sig självt och utveckla
sig fritt på sitt eget sätt, för att alla de ädla frön, som Gud
har nedlagt hos detta folk, måtte komma till mognad och
gagna mänskligheten.
En sådan stor tanke, som ingen förr hade rätt klart
uppfattat, begynte nu småningom bliva klar för Porthan.
Liksom Luther fordom forskade i bibeln och fann där
Guds evangelium, så forskade Porthan i vårt lands
historia, geografi, folkdikt och språk och fann där det finska
folket. Det blev allt tydligare för honom, att vi väl lydde
under ett annat rike och måste lära mycket av andra, men
ändock måste vara ett folk för oss, om vi ville leva och
icke bliva ett värdelöst, viljelöst bihang åt andra. Till
full visshet kom han icke om sättet, huru detta kunde bliva
oss möjligt, ty han vågade på sin tid icke tänka sig
Finland lösryckt från Sverge. Först när detta skedde, fem
år efter hans död, började hans tanke växa upp ur en ny
tids grund och träda fram ur studerkammaren ut i livet.
Då kommo där andra, som begynte att utföra Porthans
tanke i handling och arbeta på det finska folkets
självständiga utveckling, dess medborgerliga frihet, dess språk,
dess alstrande, fruktbärande kraft åt alla håll och dess
alltid ödmjuka, men aktade ställning såsom ett eget fritt
folk vid sidan av andra folk. Att hava lagt grunden till
ett sådant stort verk, det är Henrik Gabriel Porthans
minne för eftervärlden, och när han dog år 1804, sörjdes
han som en fader av hela landet.
Han var även den, som år 1771 begynte utgiva den
första tidningen på svenska i Finland, »Åbo Tidningar»,
och några år därefter, 1776, utkom även den första
tidningen på finska språket, »Suomalaiset Tietosanomat».
Det var helt små, sällan utkommande tryckta blad; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
