Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekymmer huru han skulle kunna hopsamla en
tillräckligt stor summa för att besolda en trupp
krigsmän.
Då trädde en dag fru Cecilia in till sin
make, åtföljd af två svenner, hvilka buro ett
järnbeslaget skrin, som de på en vink af sin
fru satte ned framför riddaren.
Fru Cecilia tog en nyckel från sitt bälte,
stack in den i låset och öppnade skrinet; det
var fylldt till randen med gyllene kedjor och
kostbara blänkande smycken.
»Detta», sade fru Cecilia, »är de klenoder,
som jag ärft efter min fader. Jag aktade en
gång att skänka dem till den heliga jungfruns
kloster i Roeskilde; nu gifver jag dem åt dig,
Alf Erlingsson. Du torde behöfva guld i dessa
dagar.»
Riddaren såg förundrad på henne; det hade
han minst väntat att af henne få hjälp i de
bekymmer, som tyngde honom. Men han
besinnade, att hon väl ock torde frukta för hvad
öde, som kunde vänta henne, ifall borgen blefve
med svärdslag intagen. Och det vore då intet
under, att hon offrade sina skatter till
Tyndevedholms försvar. Herr Alf tog därför emot
de kostbarheter, som hans maka bragte honom,
utan att mycket orda därom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
