Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Stämningar från krigsåren - Ödekyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLL OCH MÄNNISKOR
Ö D E K Y R K A N.
September 1914.
När jag var barn, hörde jag ofta gammalt folk säga, att i
den stora skogen, som utbredde sig öster om mitt
gamla hem, skulle det finnas tre stora märkvärdigheter.
Där skulle för det första växa en skön, vit blomma, så
sällsynt, att dess make inte stod att uppleta i hela landet.
Numera visste ingen riktigt var i skogen man borde söka
den, men det var alldeles säkert, att den fanns där. Den
stod i ett tätt gransnår vid kanten av ett mörkt kärr, så
mycket hade man reda på. Och vore någon bara i stånd
att finna den och föra den ner till människorna, så att de
finge känna vällukten och se silverskimret över bladen, så
skulle de komma att älska den mer än både liljor och rosor.
Den andra stora märkvärdigheten, som dolde sig i
skogsdjupet, var en hälsokälla.
Den kom framsorlande med mörkt och bubblande vatten
under roten av en stor björk, och förr i världen hade stora
folkmassor letat sig väg fram till den. Där hade de blinda
fått sin syn tillbaka, och de lama hade med friska lemmar
rest sig från sitt plågoläger. Det var en omätlig skada, att
nu till dags ingen kunde finna vägen fram till källan eller
till den stora björken, som överskyggade den. Ack, det fanns
så många sjuka, som längtade efter det hälsobringande
vattnet, och om någon vore nog lycklig att finna det, så
skulle han bli lika älskad som Betesdas ängel.
Det tredje märkvärdiga, som fanns i skogen, var en
gammal ödekyrka, som hade stått kvar där sedan den stora
pestens tid och var lika omöjlig att finna som allt det
andra.
Den stod långt inne mellan höga storfuror, alldeles
ensam och övergiven. De väldiga stockarna i väggarna var
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
