Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. En liten flicka klagar för Sylvia landets nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ack, en sten är mitt bröd,
och jag biter med nöd,
och min tand rår ej mera därpå.
Och Gud nåde så visst,
i vår stuga är brist,
och i höst blir ej bättre ändå.
Ty Guds nådiga hägn
ger ej åkrarna regn,
och all jordenes sköte är torrt,
och den glimmande skyn
öfver himmelens bryn
ilar utan välsignelse bort.
På de gulnade fält
ryter jorden af svält,
och de sinade spenar ge blod;
och vår lada är tom,
och vi vänta en dom
för vår otack, när tiden var god.
Ty mitt fädernehus
är i synder och rus,
och min moder har klagat sin nöd:
till ett gift ha vi redt
det som Gud har oss gett
till vårt signade dagliga bröd...
Vid hon talade så,
runno tårarna små
på den brödbit hon bar i sin korg;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
