Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnämste män, föreställde redan i April 1768 danska hofvet
genom dess minister i Stockholm, att den till tvenne
grannfolks lycka ämnade förlofningen skulle genom svenska
drottningens förbittring blifva en källa till hat och tvister, heldst
äfven kronprinsen fått hos sig inplantad en stark afsky för
förbindelsen. Scheffer föreslog, att konungen af Danmark genom
egenhändigt bref till Adolf Fredrik skulle yrka, att hela
öfver-enskommelsen, såsom sluten i contrahenternas barndom, tiHs
vidare skulle anses utan bindande kraft. Danska hofvet ville
emellertid ej höra talas om att afstå från sina anspråk på
prins Gustafs hand •). Huru eftergifvande hattcheferna än
visade sig mot drottningen, kundé dock ännu ingen
fullständig öfverensstämmelse mellan dem och hofvet åstadkommas.
Hattpartiet, osäkert om Frankrikes hjelp, anklagadt för de
tryckande följderna af kriget och för de oupphörligt
tilltagande affårsolyckorna, fruktade för tillfallet intet så mycket
Bom en riksdag. Hofvet deremot satte på en sådan allt sitt
hopp och mössorna fordrade ständernas urtima
sammanträdande för att bota olyckorna. ’ ’
Hämti åter hade Danmark ett med hattpartiet
gemensamt intresse. Det fruktade en riksdag, hvarvid drottning
Lovisa Ulrika sannolikt kunde påräkna Catharinas
understöd. Man tog nemligen för gifvet, att Fredrik den stores
val af bundsförvandter skulle afgöra hans systers och att hon
kunde räkna på sin broders benägenhet. Då jnan började ana,
att den å bane varande tractaten mellan Catharina och Fredrik
äfven i någon punkt skulle angå Sverige, tog man derfore
för visst, att — alldeles mot verkliga förhållandet —
utvidgning af svenska konungamagten var syftet med densamma.
Några ryska trupprörelser, som hösten 1763 företogos på
finska gränsen, befarades vara beräknade att vid en i
Sverige väntad riksdag befordra hofvets önskningar. Panin skulle
hafva föreställt kejsarinnan, att Sveriges nedsjunkande i
svaghet visserligen vore enligt med Rysslands fördel, men att det
dock strede mot alla krönta hnfvudens gemensamma interesse
att låta en konung så nedsättas som den svenske. Denna •)
•) Schack d. 19, 22, 29 April 1763. Jfr Hest; Christian VII. 1.22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
