- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
257

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligheten nu. Alla har reda på den — fru Dou’glas
med, fast hon låtsas som hon inte visste någe. Det
var nödvändigt för herr Jones, att Huck skulle
vara här — han kunde inte krypa fram med sin stora
hemlighet utan Huck, förstår ni.»

»Hemlighet — hvad då om, Sid?»

»Om att Huck hade följt efter di båda bofvarna
ända till fru Douglas’ hus och på så sätt fick reda på
det brott di ämnade begå. Herr Jones tänkte, förstås,
göra ett stort nummer af den öfverraskning han
skulle bereda alla, men det blir väl så lagom nu
med öfverraskningen.»

Sid lät höra ett högst själfbelåtet och förnöjdt
fnissande.

»Sid, ä’ det du, som har skvallrat?»

»Det ä’ detsamma hvem som gjort’et — någon
har talat om’et, det ä’ alltihop.»

»Sid, det finns bara en person i hela sta’n, som
nog gemen att göra det, och det ä’ du. Om du
varit i Hucks ställe, så hade du smugit dig utför
backen och aldrig sagt ett enda ord om bofvarna åt
någon. Du kan inte göra annat än det som ä’
nedrigt, och du kan inte tåla att se andra berömmas för
en god handling. Nu vet du det — inga
tacksägelser, som fru Douglas brukar säga!»

Och Tom gaf Sid åtskilliga slag på örat och
hjälpte honom ut genom dörren med åtskilliga sparkar.

»Gå nu ner och skvallra för tant, om du törs,
så ska’ du få betaldt i morgon!»

Några minuter därefter sutto fru Douglas1
gäster vid supébordet, och ett dussin barn voro
utplanterade vid flera småbord i samma rum enligt
landets och tidens sed. När det rätta ögonblicket
var inne, höll herr Jones sitt lilla tal, hvari han
tackade fru Douglas för den ära hon visade honom och
hans söner; »men», sade han, »det finns en annan
person, hvars blygsamhet . . .», o. s. v.

Han fyrade af sin hemlighet om Hucks andel i
äfventyret på det finaste dramatiska sätt, hvaraf

Tom Saicyer

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free