Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättring hos folket. Tvärtom vet nogsamt varje
tänkande folklärare (= präst), var han har att söka de
hederligaste, ordentligaste bland sina åhörare, antingen
bland dem, som ingenting annat läst än sin kristendom,
eller bland den halvlärda skaran med sin
riksdagsmanna-bildning, dem man nu vill framställa såsom
mönster, varefter svenska allmogen skulle uppfostras. Skulle
i folkskolan något läggas till religionsundervisningen
eller vad den förutsätter, så skulle det väl synas
naturligare att därtill välja sådana kunskapsarter, som
ligga närmare allmogens yrke, såsom grunderna för
agronomi, boskapsskötsel och skogshushållning. Men
även detta är umbärligt.–
På dessa grunder tror konsistorium, i likhet med
vad våra bättre fäder trodde, att folkskolan ingalunda
behöver den föreslagna utvidgningen, utan hädanefter
som hittills väsentligen bör vila på religiös grund utan
alla onödiga tillsatser av världslig vishet.
Konsistorium inskränker sålunda sina anspråk till:
1) ren och säker innanläsning av latinsk och svensk
stil, 2) biblisk historia, 3) utanläsning av den antagna
läroboken i kristendomen eller katekesen, 4) kyrkosång
med ledning av Dillners psalmodikon. Flitig
bibelläsning av nya testamentet, helst evangelierna, före eller
efter den dagliga bönen hör till samma kategori.
Skriva och räkna är väl en nyttig färdighet och
efter tidens nuvarande skick, då så mycket, som förr
avgjordes muntligen, nu måste skrivas, ofta
oumbärlig. Tillfälle till undervisning häri bör också alltid
finnas i folkskolan, men att föreskriva det såsom ett
nödvändigt villkor för alla anser konsistorium av flera
skäl betänkligt.
För övrigt borde hela folkskolinrättningens
yttersta syfte enligt konsistoriets mening »vara det
att göra sig själv överflödig».
Detta skulle inträffa, heter det, om varje fader
och i synnerhet varje moder bland svenska allmogen
kunde bibringa barnen den insikt, som bör föregå den
egentliga religionsundervisning, som kyrkan meddelar
genom prästerskapet. Men däri felas ännu ganska myc-
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
