Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turiststation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärkebiskopssäte. Universitet,, grundat
1404. Teknisk högskola m. fl.
bildningsanstalter. Bland industriella
anläggningar märkas vapenfabrik,
artilleriarsenal, fabriker för tillverkning
av maskiner, järnvägsvagnar,
automo-biler, kemikalier, siden- och
bomullsvaror m. m. Viktig järnvägsknut.
Garnisonsstad.
Turiststation. Svenska
turistföreningen har inrättat flera T. och
turiststugor, särskilt i Norrland. Bland
dessa T. märkas de vid Abisko,
Kebnekajse, Saltoluokta och Tännforsen.
Turkar, se Turko-tatariska folk.
Turkesta’n, vidsträckt landområde
i v. Asien, omfattande dels V ä s
t-T u r k e s t a n (äldre namn ”Fria
Tatariet”, ”Turan”, ”Stora
Buclia-riet”), dels Öst-Turkestan
(”Höga Tatariet”, ”Lilla Buchariet”).
Jfr kartan över Asien.
Väs t-T u r k e s t a n gränsar i n. till
Västsibiriska slätten, i s. till
Afgani-stans och Persiens högland, i v. till
Kaspiska havet, i ö. till det
Centralasiatiska höglandet (Pamir,
Tian-sjan-Altai); det genomflytes av Amu-Darja
och Syr-Darja; västra delen är
slättland, övervägande stäpp
(Kirgiser-stäppen) och öken (Karakumöknen),
men här och var förekomma oaser och
genom konstgjord bevattning
fruktbara områden; i öster blir området
bergigt. Bomull är den viktigaste
kulturväxten, särskilt i provinsen
Ferg-liana; vidare drivas i oaserna
frukt-och sädesodling, och på stäpperna
boskapsskötsel. Kulturen gjorde under
tiden närmast före världskriget stora
framsteg, som befordrades genom
järnvägsanläggningar (Transkaspiska
järnvägen m. fl.) och konstgjord
bevattning. Folkmängden uppgick till
omkring 9 milj., varav kirgiserna i
norra stäppområdet till 2y2 milj. I
södra ökentrakternas oaser
(turkmen-oaserna) leva turkmenerna. För
övrigt finns här en brokig blandning av
olika folkslag: ryssar, kineser,
araber, afganer, tatarer, judar, tyskar.
Området lyder i sin helhet under
Ryssland samt omfattar bland annat
kah-naten Chiva och Buchara. Viktigare
städer och orter äro: Samarkand,
Taschkend, Buchara, Chiva, Merv,
Mar-gelan (i Ferghana), Krasnovodsk (vid
Kaspiska havet, utgångspunkt för
Transkaspiska banan) och
Semipala-tinsk (vid Irtysch).
öst-Turkestan omfattar det
centralasiatiska området mellan
Tian-sjan och Kuen-Lun-kedjan och
stöter i väster till Pamirhöglandet, genom
vilket det skiljes från V.-Turkestan;
i öster sammanflyter det med
Gobiök-nen, ined vilken ö.-T. stundom
sammanslås under den gemensamma kine-
siska benämningen Hang-Hai.
Tarim-f lo den genomflyter västra delen av
ö.-T. (Tarimbäckenet och
Takla-Ma-kanöknen) och utmynnar i den
av-loppslösa Lob-nor. Högslätten
mellan gränsbergen är övervägande öken
(medelhöjd ö. h. omkring 1,000 m.),
men vid randbergen förekomma
bördiga trakter och oaser med silkes-,
bomulls-, frukt- och sädesodling. I
bergstrakterna spelar fåraveln en stor
roll. Djurvärlden karakteriseras bland
annat av jaken, som begagnas säsoin
lastdjur, vildåsna, vild kamel,
anti-loparter, tiger. Befolkningen är
mycket blandad; tatariska språk äro
rådande. Viktiga städer äro Kasjgar,
Jarkand, Chotan i sv., Turfan och
residensstaden Urumslii i nö. ö.-T.
lyder under Kina. — Historia.
Under antiken var endast sv. delen
av T. mera känt, det övriga Väst-T.
kallades Scythia intra Imaum, medan
hela öst-T. kallades Scythia extra
Imaum. Den sv. delen, som bland
annat lydde under Alexander och
senare under det grekisk-baktriska
riket, intogs strax före början av vår
tidräkning av sakerna ocli kom på
400-t. under ”de vite hunnerna”. Pä
G00- och 700-t. inträngde islam och
senare skedde den mongoliska
invasionen. Sedermera ha delar av Väst-T.
förblivit oberoende intill nyare tiden,
då Väst-T. kom i beroende av
Ryssland. öst-T. kom under 2: a årli. f. Kr.
under Kinas välde men erövrades i
slutet på 700-t. av tibetanerna, hörde
senare under nigurväldet och islams
välde och kom åter under Kina på
1700-t.
Turkiet, republik, efter världskriget
endast omfattande av Europa ett litet
område på. Balkanhalvön, v. om Svarta
havet, och n. 0111 Dardanellsundet,
Mär-marasjön och Bosporen, på 28,000
kvkm. med 1,800,000 inv., och Mindre
Asien, 700,000 kvkm., 12,500,000 inv.
Det europeiska T. gränsar i v. till
Grekland, i 11. till Bulgarien.
Huvudnäring är åkerbruk med
boskapsskötsel. Befolkningen utgöres till största
delen av turkar (osmaner) med
muhammedansk konfession, till en mycket
ringa del av greker. Representationen
utgöres av en riksförsamling. I
spetsen för administrationen står en
president. Residensstad är numera
Angöra (40,000 inv.), belägen i det inre
av Mindre Asien. De största städerna
äro den forna huvudstaden
Konstan-t.inopel, 1,125,000 inv., och
handelsstaden Smyrna, 375,000 inv. I övrigt,
se Mindre Asien. — Historia.
Tur-kotatariska stammar, kommande från
Centralasien, grundade på 1200-t. ett
litet rike i Mindre Asien. Under sin
härskare Osman, efter vilken de
kallats osmaner, övergingo de till islam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
