- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1241-1242

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalksalpeter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ciumkarbonat) för bildning av skal,
skelett o. s. v. De förmedla i stor
utsträckning bildning av kalkstenar.
Sådana K. äro koraller, foraminiferer,
sjöliljor, snäckor, musslor m. fl. och
inom växtriket vissa alger, kalkalger.

Kalksalpeter, kalciumnitrat, kem.
formel Ca (N0s)2. K. framställes bland
annat enligt en av norrmännen
Birke-land och Eyde utarbetad metod och
kallas då luftsalpeter el.
Norgesalpe-ter. Kväve och syre förena sig direkt
med varandra till kvävepxid i den av
en elektrisk ljusbåge alstrade höga
temperaturen (3,000°—4,000°). Den
avkylda kväveoxiden oxideras till
kvävedioxid, varur salpetersyra framställes.
Med kalksten ger salpetersyran
slutligen K., som numera är ett mycket
viktigt gödselmedel.

Kalksinter, se Kalktuff.

Kalkspat, miner., kalciumkarbonat
(Ca C03), kristalliserar i hexagonala
kristallsystemet i en mångfald former.
Hårdhet = 3 i hårdhetsskalan;
splittras sönder i stycken, begränsade av
plana, rombiska ytor (klyvningsytor,
genomgångsytor), löses i syror under
skumning (bortgående kolsyra). K. är
färglös, vattenklar el. vit (stundom
färgad av främmande ämnen, gulaktig,
svart o. s. v.). Mineralet är
dubbelbrytande (jfr Dubbelspat*). K. är ett
av de vanligaste mineralen,
huvudbeståndsdel i kalkstenar, marmor, krita,
kalktuff, bleke m. m. och ingår
såsom inblandning i vissa leror och
andra jordarter, som då kallas märgel.

Kalksten, geol., bergart, bestående
huvudsakligen av kolsyrad kalk.
Kalkstenar finnas i de flesta geologiska
formationer och äro mestadels
havs-sediment. De äro ofta rika på fossil
el. bestå till väsentlig del av hopade
skal- och skelettdelar av
kalkorganismer.

Kalktuff, kalkavsättning ur
källvatten, som innehåller kolsyrad kalk
(kalkspat el. arragonit). Tuffen är
porös, vit el. gulvit och innehåller
ofta fossil av växtdelar och mindre
vattendjur. Travertin och kalksinter äro
också kalktuffer.

Kalkvatten, en vattenlösning av
kal-ciumliy drat (släckt kalk).

Kalky’l, beräkning, särskilt de
kostnadsberäkningar, som affärsmän
och industriidkare utföra. I
matematiken ingår K. i namnet på olika
grenar av densamma såsom t. ex.
differentialkalkyl, integralkalkyl.

Kalla, se. Arum och Zantedeschia.

Kallblodiga djur, se Kroppsvärme.

Kallbrand, se Brand.

Kallbräcka, se Järn.

Kallelse, erbjudande om ämbete. Jfr
även Fjärde provpredikant.

Kalligra’f, skönskrivare. — K a 11
i-g r a f i’, skönskrivningskonst.

Kalli’krates, grekisk byggmästare,
som i mitten av 400-t. f. Kr.
tillsammans med Iktinos byggde bland
annat Partenon.

Kalli’makos, grekisk författare, som
levde på 200-1., f. Kr. K. var en av
den alexandrinska periodens mest
framstående personligheter. Han
räknas som den grekiska
litteraturhistoriens grundläggare. Hans
formfulländade dikter betraktades som mönster
av de senare latinska skalderna.

Kallinge, järnbruk vid Ronnebyån,
mellersta Blekinge. Flera valsverk,
mekanisk verkstad, verkstad för
gjut-godsemaljering etc.

KalTio, K., f. 1873, finländsk
politiker, som sedan 1904 representerat
finska bondepartiet i riksdagen. K.
har varit medlem av flera regeringar
samt statsminister 1922—24.

Kalli’ope, hjältediktens gudinna, en
av de nio muserna*.

Kallkilning, sprängning av berg med
hjälp av järnkilar. Se
Bergsprängning.

Kallnål, torrnålsradering, se
Etsning.

Kallortstillägg, avlöningstillägg, som
utgår till befattningshavare i statens
tjänst med placering på orter, belägna
i landets nordligaste delar, för
kom-pensering av de olägenheter, som pä
grund av de klimatiska förhållandena
äro förenade med vistelse på sådan ort.
Kallortstillägget varierar efter den
kallortsklass, till vilket viss ort genom
avlöningsreglementet hänförts.

Kallsjön, sjö nära Åreskutan, v.
Jämtland. 180 kvkm. Avrinner genom
Järpströmmen till Indalsälven.

Kallstenius, G., f. 1861, målare,
professor vid Konsthögskolan 1912, har
företrädesvis utfört
landskapsmålningar (väggmålningar i Dramatiska
teatern, Månskensnatt på
Gotland).

Kålmån [kal’-], E., f. 1882, ungersk
kompositör, som skrivit omtyckta
operetter bland annat Czar
das-furstinnan.

Kalmar, stad vid Kalmarsunds
smalaste del, ö. Småland. 18,400 inv.
Residensstad för Kalmar län. Tvenne
tändsticksfabriker. Stor
livsmedelsindustri (Kalmar ångkvarn, Svea
margarinfabrik etc.). Mekaniska
verkstäder. Livlig sjötrafik. Urgammal
handelsplats. Under unionstiden Sveriges
förnämsta stad. Slott, fordom ett av
rikets starkaste fästen. Ståtlig
domkyrka.

Kalmar blodbad, benämning på
politiska avrättningar, som utförts i
Kalmar, dels under konung Hans
regering (juli 1505), dels på föranstaltande
av hertig Karl (maj 1599).

Kalmarkriget, benämning på det
svensk-danska kriget 1611—13, vilket

Tidens Lexikon,

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free