Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Ismar och Reva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233:
sådana jordgubbar son! Till och med den älskvärde
och entusiastiske författaren till "Bär" skulle hafva
häpnat vid åsynen af hvad man uträttat i fråga
om förbättring af hans älsklingsfrukt, som vunnit
i smak och storlek långt mer, än han någonsin
kunnat drömma om. Tiden för andra frukter hade
likaledes förlängts.
Valet och plockningen af jordgubbarne, som
nu är ett så ledsamt arbete, underlättades mycket
genom sättet att odla dem. Plantorna växte icke
på släta marken, utan på ungefar fyra fot höga
rabatter, som sluttade åt båda sidor med sextio
graders vinkel. Härigenom blef ej blott ytan större,
utan man kunde äfven genom att ändra rabatternas
riktning låta de olika varieteterna nästan hur
mycket som helst utsättas för eller skyddas mot
morgon-och middagssolens strålar. Vi plockade också ett
litet fat körsbär, mera for deras skönhets skull, än
emedan vi ansågo dem i fråga om smaken kunna
täfla med de andra bär vi plockat. Jag bör nämna,
att dessa körsbär växte på dvergträd eller buskar,
som ej voro mer än sex fot höga.
Vi voro på väg till b3rggningen, då Hulmar
mötte oss och omtalade, att hans gäst aflägsnat sig
samt att han nyss per telefon hört, att de böcker,
han några timmar förut reqvirerat, redan voro på
väg från jernvägsstationen.
Det dröjde icke länge, innan vagnen syntes.
Böckerna, som lågo i flera lådor, voro snart
aflas-tade på verandagolfvet. Den ecrdar, som kommit
med dem, antog otvunget Hulmars inbjudning att
hvila en stund i skuggan. TJnder det han beund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
