- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
2

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2

ge svenske män sin själ åt Gud, sitt lif åt fosterlandet-

I verlden vidt beprisad är den svenska redlighet,

som ger åt hvar och en hans rätt, så ock sin egen vet.

I våra hyddor ännu qvar bo fädrens enkla seder;

vårt samfundslif sitt ankar fäst i sanning, tro och heder.

Oss bör af hjertat tacka Dig, att i vår fattigdom

Du oss af nåd ändå beskärt en sådan rikedom.

Hur våra år än må gå fram, om stormigt eller stilla,

Gif, att ej folket någon tid må denna skatt förspilla,

så att man icke någon gång med smärta spörja får

om tio, tjugo, femti år, ja ens två hundra år,

att ruttenhet har lägrat sig i folkets inre kärna,

så att en murknad stam mot fall ej längre kan sig värna.

Om tro och heder skulle då bli trängda ut till sist

af falskt, bedrägligt vingleri och ockrarns sluga list;

Om utländsk lyx och yppighet förts in i folkets bygder

Och drifva efterhand på flykt de gamla, svenska dygder;

om borgerliga företag oredligt föras ut,

så att en skörd af misstro gror ur sådan sådd till slut

och så den svenska redlighet blott blir en forntidssaga

som låter sällsamt bland ett folk, som vant sig att bedraga;

Om fosterland och sainhällspligt på tungan endast bärs,

då hjertat dock af njutningslust och sjelfviskhet förtärs;

Om kristendomen endast blir ett ytligt sken, som lyser

af lärdomsprål och fromleri, då hjertats tro förfryser,

Och svenska kyrkan blir en kropp, som utan inre lif,

liksom af maskar, täres bort af sekters tomma kif:

Gif då, o Gud, att bland vårt folk må motståndskrafter vakna

Och att de icke i sin strid Din starka hjelp må sakna,

När uti kyrkan då det krafs en ny reformation

()ch uti staten äfvenså en annan reduktion.

Otto Sjögren.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free